Det har varit så himla skönt att ha en hel dag på kontoret utan att sticka iväg på en massa möten eller behöva sticka från kontoret en viss tid för att hämta barn. Det där med att hämta barn – enda anledningen till att jag inte behöver det är för att den ena av dem är hemma hela dagen (med Jonas hemma hos oss) och alltså inte behöver hämtas – så det är ju ingenting att vara glad över egentligen. Men hur som helst, det är ändå något visst med de dagar när man inte har en tid att passa på eftermiddagen. Jag har liksom sånt lugn i kroppen hela dagen. Ni andra som är föräldrar förstår vad jag menar. Man slipper liksom optimera varenda minut och ha den där jagade blicken mest hela dagen. Idag såg dagen ut så här:
8,00 – telefonmöte hemifrån med en av våra kunder på PR with an Edge
9,15 – möte med teamet och produkten och försäljningen. Jippi! Snart händer det grejer 🙂
10,00 – möte med kund igen
11,00 – annat möte med kund. Herregud vad jag upprepar mig.
11,30 – 16 – lunch, möte, poddinspelning och ännu mer möte med min fina vän och kollega Alexandra. Vi kom fram till vad vi ska göra rent säljmässigt innan jul. Vi har varit så otroligt försenade med produkten och inte haft någonting att sälja på lång tid – samtidigt som löner ska betalas ut och bolaget ju ska fortsätta att köra på – och nu när det bara är ett par veckor kvar till jul så behöver vi verkligen bestämma oss för vad vi ska fokusera på.
Och nu när jag tittar tillbaka på dagen så inser jag att den har bestått av möten, möten och återigen möten. Och ändå har det känts produktivt och lugnt. Allt hänger på att jag inte har en tid att passa på eftermiddagen.
Det här rummet – Bersårummet – jag älskar det. Så himla fint av Pernilla på Mec att låna ut det till oss idag när vi skulle podda. Men oj, vad har jag gjort med inställningen på kameran? Det var värst vad suddigt det blev. Vad tusan kan jag ha gjort? Kan liksom inte fokusera på nåt längre. Ja kameran alltså, inte jag.