På nyårsafton, precis när vi hade satt oss för att äta middag, kom Alvin, Mio och deras kompisar inspringandes. Alvin hade trillat och slagit bakhuvudet i en stor sten. Han var jätteledsen och de sa att det var ett ganska hårt slag, men eftersom det gick över och han ville gå ut och leka igen så gjorde jag ingenting åt saken.
Dagen efter, på nyårsdagen, spelade Alvin och Mio Beer pong, dvs. ett spel där man ska dricka vatten (ja det passar inte med öl för kidsen) varje gång man förlorar. De spelade ganska mycket så det blev stora mängder vatten. Alvin blev så illamående på eftermiddagen att han bara låg i sängen och vilade. Sen kräktes han. Men jag tänkte ju att det var vattnets fel, för det var vad han själv sa.
Dagen efter igen, det vill säga två dagar efter nyår så började han må illa efter att ha varit vaken en stund. Han var alldeles vit om läpparna, så jag tänkte att det nog snarare hade med smällen i huvudet att göra än med det där vattendrickandet. Jag ringde 1177 som sa att vi skulle åka in till barnakuten. Han kräktes en gång på vägen dit och när vi kom fram fick vi komma in direkt. De konstaterade att han hade fått en lätt hjärnskakning men inte hade någon blödning eftersom man då får ondare och ondare i huvudet (han fick mindre och mindre ont i huvudet) och att vi kunde åka hem och ta det lugnt. Man gör ingenting åt hjärnskakning, men det kan vara så att det här pågår i några veckor… Det känns olämpligt just nu eftersom båda barnen har mått rätt bra i en vecka. Jag önskar så innerligt att de fortsätter att bli bättre och bättre så att de kan ha en massa energi nu när skolan snart börjar. Vi har bestämt att de ska gå till skolan även om de har ont, och i såna fall gå hem om de inte klarar det. Ja om de inte har svinont förstås… Men jag tror på 2017! Det måste jag göra!
Hej då 2016 och alla sjukhuskorridorer!
