Hörni, är det bara jag eller är det så att hela Sverige har stannat upp den här sommaren och faktiskt tagit ledigt? Jag har sett egenföretagare checka ut helt och hållet, små webbutiker stanna upp och inte ens skicka iväg produkter, poddare som har haft sommaruppehåll, bloggare som har sänkt ambitionsnivån nåt enormt… och så vidare. Upplever ni också att folk har varit extra mycket lediga och njutit extra mycket i år?
Har vi det fantastiska vädret att tacka för det? Det känns som att det har varit en enorm skillnad i år mot andra år. Folk har som sagt varit lediga och kommit med så himla många bra insikter tack vare det. Så fint ju! Var det bara det här som behövdes? Vi behöver kanske lite mer värme än en, två veckor om året – för att hinna tina från de långa och mörka vintrarna liksom. För att hinna sänka axlarna och slappna av. Ja jag vet inte men jag tycker att det känns som en väldigt lång och soft sommar för många, och jag älskar det!☀️Jag älskar, som ni säkert vet vid det här laget, mina projekt och att jobba – men det finns också så mycket annat här i livet, eller hur? ?
Hej alla fina! Visst kan vi väl säga att hösten har kommit igång nu va? Jag är i alla fall superpeppad på att kavla upp ärmarna och köra. Fast med balans. Köra när jag är på jobbet, och vara ledig på kvällar och helger. Bra va? Jag älskar när hösten drar igång och tycker att det är precis lika mycket nystart som nyår, är det inte så? I veckans avsnitt av “Vad fan håller jag på med?” så pratar jag och Linda om hösten.
Och vi går igenom våra höstlistor, det vill säga våra planer för hösten. Min lista är både väldigt konkret och lite flummig. Konkret som i att vi ska sälja mer, göra klart affärsplanen och så vidare, och så flummig i att jag ska umgås med med mina vänner, jobba mindre på kvällar och helger, vara iväg på fler upplevelser och så vidare. Äsch, det är bättre att ni går in och lyssnar! Här.
God morgon! Med risk för att låta klämkäckt peppig nu så måste jag ändå säga att jag älskar min vardag, både jobbet och fritiden. Jag har världens bästa jobb, som jag ju har skapat själv, och jag har världens gosigaste små barn och de allra finaste vännerna. Det mesta är ju bara tippetopp-bra! Förutom en sak… och det är så klart Mios sjukdomar. Att han aldrig ska få må bra, mitt lilla hjärta?❤️
Igår var egentligen en toppendag på alla sätt, men så hade den en sorgekant runt sig eftersom Mio just nu mår väldigt dåligt. Han har mer eller mindre legat i sängen i tre dagar stackarn och som tur är så fick vi snabbt tid hos en av hans läkare (Ja för när man har fler diagnoser så har man ju heeelt olika läkare till de olika sjukdomarna, och problemet är att vi själva sällan vet vad som tillhör vad. Hur ska vi veta det liksom?) så vi ska dit nu kl 8 på morgonen.
Men i övrigt så var dagen alldeles perfekt. Den började med att vi, jag och Johanna, jobbade hos våra kunder. Det gör vi varje förmiddag. Och sen promenerade vi till kontoret för att luncha med Mandy. På eftermiddagen klipptes det poddar, jag gjorde annonser, vi hade telefonmöte, det klipptes videos och så vidare.
Sen kom vi till den där härliga frihetsdelen av dagen. Den som jag älskar! Eftersom jag har barnen väldigt mycket så är det en alldeles extra härlig känsla när jag är barnledig och inte har några planer. Jag promenerade en bit när jag skulle hem, det var ju så varmt och skönt, och tog sen bussen.
På vägen hem stack jag in på Seven Eleven och köpte en sallad. Thank god för den smidigheten. #ungkarl
Även om jag är lat när det kommer till matlagning så gillar jag dock att duka ordentligt… eller ordentligt och ordentligt, det enda ordentliga är väl att jag alltid lyxar till det med servetter ?
Fick med mig en Metro från bussen och läste den medan jag åt…
Lyxade till det ännu mer med efterrätt också. Mums.
Såg spår av Mio… För er som inte har koll på diabetes så förstår ni nog inte så mycket, men vi har fört dagbok i tre dagar för att räkna kolhydrater och hålla koll på insulindoser.
Så fort jag kommer hem SLÄNGER jag av mig kläderna (men passade på att ta en bild på mig själv när jag fortfarande var anständigt klädd innan jag gjorde det igår)…
… för helt ärligt – HUR SITTER MAN I EN SOFFA OCH MYSER NER SIG OM MAN HAR JEANS? VEM är det som gör det? Haha… jag dömer ingen – innerst inne önskar jag nog att jag hade kunnat sitta där och vara lite snygg i vanliga kläder, men det går inte. Jag måste ha nåt skönt på mig. Annars sitter jag typ så här… som att jag har en pinne i ryggen.
Men det gjorde jag alltså inte igår. Heller. Jag hoppade snabbt i mjukisar och satte mig skööönt i soffan. Enda (stora) felet med dagen, som också gör att jag inte har den där lyckan i mig som jag skulle vilja ha, är förstås Mio. Min älskade lille kille ❤️
God morgon! Ni vet väl vid det här laget att jag nu ända fram till valet jobbar heltid med vår kund som alltså är ett politiskt parti? I alla fall, det innebär att vi har morgonmöte varje morgon klockan halv nio. För mig som är van att vara på kontoret klockan 8 så känns det alldeles perfekt. Jag känner inte att jag är låst och har en exakt tid att passa för jag är ju ändå igång och iväg så tidigt. Men det jag funderar på är det här med att ha morgonmöte varje dag. Sån himla bra grej när man är i en väldigt hektisk och föränderlig period. Och det får man ju minst sagt säga att vi är nu när det är val om några veckor.
Numera har jag alltid Johanna vid min sida, vilket är urhärligt! Inte bara för att hon är en grym kollega utan också för att Mama Said och mitt jobb med att sälja inte behöver stå stilla bara för att jag är upptagen. Fint!
Men till nåt annat nu… Har ni bestämt er för vem ni ska rösta på? Jag har inte riktigt bestämt mig (Visste ni att en tredjedel bestämmer sig nu de sista veckorna??!) än men vet i alla fall att Sverigedemokraternas politik skrämmer livet ur mig. Inte bara att de har en migrationspolitik som är skrämmande (Det är inte så bara egentligen men den frågan tycker jag känns uppenbar hos alla som har minsta lilla empati i kroppen), det är också det här med deras syn på kvinnor och kvinnors rätt. Och att de totalt ignorerar miljön och klimatet. Det känns som en upprepning av Trump och som att om vi skulle vara styrda av Sverigedemokraterna så skulle vi leva i en Handmaid's tale-värld. Ruggigt! Läskigt!
Det finns ingenting annat som skrämmer mig direkt. De andra partierna, vilket man än väljer att rösta på, känns inte onda – även om det finns mycket som jag inte håller med om.
Men… en sak som jag i alla fall vill säga med det här inlägget är att det är din f-bannade skyldighet (Ooops, sorry?) att gå och rösta den 9 september! Låt för guds skull inte din röst gå åt spillo utan gör ett aktivt val. Och jag veet att politik kan kännas urtrist och torrt, men se det inte som politik utan istället att du får chans att påverka hur du vill leva ditt liv. Mitt tips, om du känner att du har noll koll, är att gå in på alla partiers hemsidor och läsa på. Alla har en kort sammanfattning över vad deras politik innebär och du kan snabbt bilda dig en uppfattning. Och ja, de skriver på ett begripligt språk så att vi alla kan fatta det mesta av det ?
Heeej, igår var det första dagen tillbaka på jobbet för Mandy. Så kul att ha henne tillbaka. Vi har inte setts sen typ innan min semester. Eller jo, vi hade en snabb reunion där men sen gick ju hon på semester två dagar efter att jag kom tillbaka. Så nu, efter att ha haft två veckor själv (tillsammans med vår nya kollega Johanna så klart) med Anni, så är det dags för tre veckor med Mandy. Det känns så konstigt att vi är så få på kontoret…
… och även om det var superkul att träffa Mandy igen så kommer det bli ännu roligare sen när alla är samlade.
Igår fick jag känna på den riktiga vardagen med trötta barn som ska upp tidigt (Mio var tyvärr sjuk och kunde inte gå till skolan. Låt oss hålla tummarna väldigt hårt för att det är hans magsjuka från i helgen som spökade. Det verkade nästan som det eftersom han inte var dålig på samma sätt som han brukar vara. Vi får se nu när jag väcker honom…), möten, mail och möten igen. Och sen så åkte jag hem ganska tidigt för att hinna fixa något superdupersnabbt att äta till barnen innan Alvin skulle på fotboll. En annan förälder körde dit, och sen så hämtade jag.
Det finns nog ingen som är så snabb som jag, men igår lyckades jag inte… Maten blev klar preciiis sju minuter innan Alvin skulle gå, så när jag upptäckte det så fixade jag istället en köttbullemacka. Så störigt. Jag hatar när barnen inte äter ordentlig mat.
Fast så himla ordentlig var den kanske inte egentligen… jag var tvungen att fixa något snabbt och hade inte tid till annat än sojanuggets och makaroner. Luxury life of vardag??♀️
Sen slängde jag, som ALLTID, av mig mina byxor. Jag går ALDRIG i byxor hemma utan byter alltid om till shorts eller nån form av pyjamasbyxor. Jag har både finare, ni vet såna där i nåt slags sidenkvalitet, och såna här i bomull som egentligen är de allra skönaste.
Och det är huvudsaken. Att de är sköna ?
Just det… jag glömde ju nästan… klart att jag körde min morgonmeditation först. Jag var så sjuuukt osugen på det men har fått till rutinen nu och bara gör det. Tankarna svävade omkring lite överallt men så blir det ju ibland. Strunt samma, bara jag gör det så tror jag att det gör gott för mig.
För ett tag sen så pratade vi om innehållet i min blogg. Flera av er undrade vart barnen hade tagit vägen. Varför fick de aldrig vara med i bloggen längre? Och varför är det så mycket (enbart) skrivande om mitt entreprenörskap och sociala medier? Och så var det andra som tyckte att det var ju alldeles toppen att jag bara skrev om
entreprenörskap och sociala medier numera. Haha, ja men det är fint att ni tycker olika ♡
Och jag märker att jag har två väldigt starka (olika) gäng; ett som gillar att följa allt om entreprenörskap och sociala medier och ett annat som vill följa mig och barnen. Och jag sa ju att jag skulle ta mig en funderare och återkomma med hur jag ska göra. För det ÄR svårt (i alla fall för mig) att bestämma sig för vad som ska få vara med i bloggen.
För som ni säkert förstår så är det bara en bråkdel av livet som ryms här. Det finns dagar då allt går och h-vete och livet känns rätt pissigt, och så finns det andra dagar då det händer något svinskoj och jag springer omkring som på moln, eller dagar då jag bråkar med barnen och känner mig som den mest urvattnade, stressade och tråkiga mamman… utan att det nämns här i bloggen. Ja för det hade blivit väldigt jobbigt för er att läsa om jag dokumenterade allt. Det är en vanlig missuppfattning – att en bloggare dokumenterar allt. Det gör vi inte. Det skulle aldrig funka, utan vi väljer ut vissa delar av livet.
Och i mitt fall så tycker jag att det är så svårt att välja vilka delar som ska få vara med. Jag vill inte förstöra varenda litet tillfälle med barnen genom att slänga fram kameran och dokumentera, men samtidigt så får de så klart vara med om de vill och om det tillför någonting. Och det har jag förstått att det gör, i alla fall för vissa av er. ?
Sen… när jag själv funderar på vilka bloggar jag följer, så är det enbart såna där man får lära känna personen bakom och där det finns någon slags följetong. Och det även om det också dyker upp mer innehållsrika inlägg om specifika ämnen.
Så… trumvirvel nu då?…
…det jag har kommit fram till (Sjukt spännande det här va? ?) är att min blogg ska vara som “En entreprenör och mammas dagbok” (Gud vad klyschigt det lät) med en blandning av företagande, vardagsinlägg från kontoret, vardagsinlägg hemifrån (men inte som i att jag kommer att dokumentera middagar och exakt vad vi gör varenda dag och så, utan mer utifrån mig och även hur barnen mår så klart. Det är oundvikligt eftersom sjukdom tyvärr är en så stor del av vårt liv), sociala medier och kommunikation (som ju är mitt jobb) och balans i livet (jobb vs. fritid) eftersom det numera är en stor bit för mig. (Jag jobbar ju på det även om jag är lååångt ifrån perfekt…)
Så… jag ser framför mig inlägg från en dag på kontoret, inlägg om hur det går för Mio, inlägg om sociala medier och kommunikation, inlägg med insikter om gud-vet-vad, inlägg om prissättning, nya idéer eller funderingar kring affärsplaner, processbeskrivningar och liknande. Ja men lite som nu de senaste veckorna. Men med en tydlig förändring i att det får rymmas lite mer vardag och tankar kring den. Men utan att jag för den sakens skull tappar sociala medier och entreprenörskap. Ja men som en entreprenör (inom kommunikation och sociala medier! och mammas dagbok som sagt! Är ni med? Låter det bra? För mig känns det alldeles perfekt. Jag skriver om allt som jag tycker är kul i mitt jobb, väver in lite vardag och får därmed en fin kontakt med er. För det saknar jag när jag bara skriver om sociala medier och entreprenörskapet. Er! ♡ Puss!
Hörni, igår hade jag ett samtal med min vän Kristina, och av en händelse så “råkade” vi börja prata om hösten och mina satsningar. Jag har funderat mycket under sommaren och har en hel del idéer som jag eventuellt vill sätta igång, men så vill jag ju som sagt fokusera och köra all in helhjärtat om jag ger mig in i nåt. Jag vill verkligen inte starta ett projekt som jag inte kan lägga min själ i. Och så måste det dessutom vara nånting som genererar i intäkter. Jag skulle helst ha lön därifrån snarare än från Mama Said, även om mitt fokus ligger på Mama Said-driften så klart.
I alla fall… genom uteslutningsmetoden, och mätning av pirr i magen, så kom vi fram till vad jag ska göra! ? Och nu när det är bestämt så känns det så himla självklart. Jag ska föreläsa! Och då menar jag inte om sociala medier och entreprenörskap – det betalar för det första inte så bra och sen så finns det inte obegränsat med tillställningar där det passar – utan snarare inspirationsföreläsa! Så kul, eller hur? Jag har alltid tänkt att Vad tusan skulle jag säga då?? Jag kan väl inte inspirationsföreläsa?! Jag gillar inte när det blir för peppigt i stil med “You can do it!?” och sånt, så vad skulle jag säga då? Visst, det finns säkert stories att berätta men vad skulle själva poängen och den röda tråden vara? Vad skulle publiken få med sig? Ja men typ så har jag tänkt. Så vi började dissikera mina argument och kom fram till (mycket tack vare Kristina) vilka stories jag ska berätta, vad den röda tråden ska vara samt vad folk ska få med sig. Och det blir ju så bra! Jag HAR ju bra stories att berätta. Det kommer bli skrattigt, gråtigt, wow'igt, djupt, lättsamt och kul.
Och det här passar finfint att kombinera med Mama Said och bloggen, så det känns klockrent, och jag är säker på att om jag verkligen, verkligen vill så kommer jag kunna göra det bra. Tror ni inte det? Nu har jag preciiis kläckt den här idén, så ni är med i mina allra första tankar. Jag behöver alltid ett par dagar (och nätter) på mig för att bestämma mig för huruvida jag ska gå vidare med en idé eller inte, men om jag ska låta pirret i magen avgöra så tror jag verkligen att jag kommer att göra det här.
Och i såna fall så skriver jag ihop mina stories, paketererar det snyggt, skriver ihop vad det är för slags föreläsning så att folk kan läsa och boka, gör layout och en bokningssida, lägger ut en annons på Facebook och börjar sälja in det. Sen, medan folk rusar och köper biljetter…?, så tränar jag. Bra va? Tänker att mitten av november känns som ett bra tillfälle. Jag vet vilken lokal jag vill ha, men det återkommer jag till när det är bokat och klart.
PS. Och OM det nu skulle visa sig att jag om några dagar känner att Nää, det här var nog ändå ingen bra grej, ja men då ska jag tala om det för er, så att ni inte rusar iväg och letar efter biljetter ?
God morgon lördag! Så härligt med helg ju. Jag jobbar väldigt intensivt under veckorna, men som sagt UTAN att jobba på kvällarna, och det går fortfarande bra. Hurraaaa för mig! Jag är sååå stolt över mig själv! Hur som helst, det är intensivt på dagarna eftersom det snart är val och vi har ett politiskt parti som kund. Hej vad det går just nu. Haha… igår när jag lämnade kontoret klockan 17,00 var det noll kommentarer kvar att besvara på Facebook. Idag, nu när jag vaknade, så har vi 168! 168 politiska frågor. Hjälp! Haha… vissa av de är visserligen! “Vi hatar er och kommer ändå rösta på SD!” Såna kommentarer behöver man inte besvara, men det är ändå mååånga. Men ja, jag kommer behöva jobba både idag och imorgon, men då kommer jag sitta koncentrerat några timmar och sen klappa ihop när det är klart. Inte slentrianjobba som Linda kallade det i vår podd. Har ni lyssnat på vårt säsongspremiäravsnitt förresten?
Och på tal om podd, nu hörni så har vi riktigt bra struktur i vårt poddande. Vi ligger för det första en vecka före (Det ni!!?), och för det andra så har vi bestämt oss för att satsa på podden på allvar.
Och jag personligen har ju bestämt mig för att inte göra någonting som jag inte går in helhjärtat i. Det är därför jag fortfarande suger på karamellen när det gäller en ny affärsidé som jag har…
Men ok, tillbaka till podden då… Vi har till och med lagt upp ett projekt i Trello där vi har våra poddar planerade. Fint va? Har ni förslag på ämnen så hit us!
Just det, vi la ju ner Facebooksidan och har istället en grupp nu vilket är mycket roligare. En grupp där vi alla kan diskutera sånt som vi pratar om i podden. Vill ni gå med i den så gör ni det här.
Men nu gott folk så ska jag väcka en sovande liten kille och dra iväg honom på fotbollsmatch! Puss på er!
Hörni, igår pratade jag med en vän angående att IKEA är så otroligt smarta i alla sina lösningar. Som till exempel att man kan parkera sin kundvagn när man ska gå in och äta, att man kan dra en vagn med alla brickor på med ena handen medan man håller ostyriga ungar i andra, att det finns plats för barnen att leka medan man äter, att man bara kan köpa korv, mjukglass och kanelbullar i korvkiosken (vilket ju gör att det går svinsnabbt trots högt tryck)… och för att inte prata om alla smarta förvaringslösningar de har i sitt sortiment. Ja men man älskar ju deras smarta lösningar, eller hur?
Sen har jag funderat mycket på det här med paketering och hur hela kedjan fungerar. Jag gillade ju verkligen hur Elin hade styrt upp sitt erbjudande. Jag älskar när det finns en solklar kedja från början till slut. Det ger ett proffsigt intryck och ökar garanterat försäljningen.
Och så, en annan grej som jag också går och funderar mycket på – det är att jag gillar när saker är “smooth” och “seamless”. Jag skulle vilja att när jag går in i min bil så ska jag inte behöva trycka på en massa knappar och vänta för att få telefonen att connecta med stereon. Det ska bara funka, seamless. Ni fattar vad jag menar va?
Hur som helst, jag pratade med min vän igår, och när jag började dra liknelser med Mama Said och talade om att jag vill att vi ska bli “crisp” hela vägen så frågade hon om vi kanske borde göra en processbeskrivning. Och JA, det borde vi verkligen. Så nu är jag så himla peppad på att göra det, på att rita upp stort på väggen och fundera över varje steg från första kontakt tills att fakturan skickas till kunden. Målet för oss, som jag kom fram till rätt snabbt igår, är att:
1) det ska vara lätt för kunder att köpa våra produkter. Just nu är det en lååång process, även om det inte är nödvändigt.
2) det ska vara snyggt paketerat.
3) det ska vara smart och smooth hela vägen. Det ska till exempel inte sluta med att de måste ladda ner ett nytt program för att få ut fakturan till exempel. Och det ska finnas klockrena deadlines och processer för hur vi inleder samarbete. Och så vidare och så vidare…
Förra veckan filmade vi hos ett företag som hade gjort en logistikbeskrivning på väggen, ungefär så som vi borde göra vår processbeskrivning, och jag tyckte att det blev sååå tydligt och överskådligt.
Ja men allt ska helt enkelt klaffa och kännas sådär utomordentligt proffsigt. Förstår ni hur jag menar? Jag tror att om vi ritar upp hela kedjan så kommer det bli enkelt för oss att förstå vart vi borde bli bättre och vart vi redan är bra. Har ni gjort nåt sånt här nån gång? Fördelen med att inte vara 100% i driften (som jag ju är nu) är att man får mer tid till att tänka och sätta sånt här i verket. Men, även om jag jobbar med vår kund nu under några veckor till så ska jag INTE släppa den här bollen. Jag tror att vi har mycket att tjäna på att göra en processbeskrivning! Vad tror ni?
Tjoho! Så skönt att vakna pigg och fräsch idag. För det gjorde jag nämligen inte igår?Det har varit en bra första arbetsvecka. Jag och min nya kollega Johanna, som ju jobbar väldigt tätt bredvid mig och som hjälper mig att hinna med allt nu när jag jobbar heltid med vår kund, har kastats in i allt direkt och det är väl lika bra. Hon har liksom inte fått någon tid till upplärning i hittepå-projekt utan direkt kört på det som faktiskt ska produceras och arbetas med. Lika bra det tycker jag. Det är skarpt läge direkt och det är då man lär sig. Både när det är på riktigt och när man får testa själv. Hon har klippt mååånga videos den här veckan, men även suttit och ordnat med en massa ekonomipapper. Puh! Ett tag trodde vi nog båda att vi skulle slänga hela högen och bara skita i det. Ser såå mycket fram emot att börja med Wint istället och hoppas att det är så smidigt som det sägs.
Men i fredags då… då var jag och Kristina (en vän) först på vår kunds (Moderaterna i Skåne) event och lyssnade och minglade. Och sen begav vi oss ut i Malmökvällen. Hade ju helt missat den lilla detaljen att det just nu är Malmöfestival så det var oväntat mycket folk ute. Brukar inte festivalen börja en vecka senare? ?Ja ja, vi hade kul i alla fall. Jag upptäckte päroncider och tyckte att jag hade kommit till himmelriket. Det är ju så surt att bara dricka vin, och jag trodde inte att jag gillade päroncider eftersom jag var säker på att det var som Strongbow, som man drack förr i tiden. Eller? Haha… man kanske dricker det även idag? Ja men ni hör ju, jag är i alla fall ingen dryckesexpert. Hur som helst, det var en rolig kväll och det blev seeent. Väldigt sent, så hela dagen igår var en riktigt seg dag. Vi hade egentligen tänkt att vi skulle hitta på nånting igår också men eftersom vi var så trötta så tog den mogna sidan över, och vi stannade hemma.
Så idag är jag hur pigg som helst. Somnade tidigt igår kväll och är nu redo för ett styrkepass på gymmet. Ja inte nu alltså… om ett litet tag. Ska först njuta av att ha en lugn morgon för mig själv. Sen i eftermiddag kommer barnen♡