Träning

Det handlar om vilja i många lägen. Vill man verkligen träna så kan man få till det. Jag har varit förkyld sen i måndags och orkar inte med nån konditionsträning förutom powerwalks, men kände idag att jag kunde ge mig på lite styrketräning. Men så är det det här med tiden. Alvin skulle leka med kompis, Mio (som har varit i skolan en hel vecka nu) skulle iväg och titta på fotboll med annan kompis. Och så ska Alvin + kompis på fotbollscup. Då gällde det alltså att rodda… Men det går om man vill – man måste bara hitta sitt eget “Varför”. Varför vill jag träna? Och hittar man tillräckligt övertygande svar så ser man till att lösa det.

Så nu står jag här och stretchar (hann inte göra det på gymmet, och stretch är superviktigt för musklernas återhämtning) samtidigt som jag lagar mat till killarna (som måste ha ordentligt i sig innan flera timmars fotbollscup)

Jag har åkt på min första förkylning i år. Och eftersom det är just min första förkylning så väljer jag att se det positivt. Det innebär ju att mitt immunförsvar fungerar tänker jag. Men så kommer vi till den här frågan: Ska jag träna eller inte?

Ja det viktigaste är förstås att först och främst känna efter. Orkar jag ens träna? Jag har ingen feber utan är bara förkyld. Ett virus alltså. Så jag kan lätt promenera till kontoret, kanske inte powerwalka det snabbaste jag kan, men promenera. Är inte jättesugen på konditionspass men kan tänka mig styrketräning. Ja det handlar som sagt om att känna efter. Hade jag haft ont i halsen, eller någon annanstans för den delen, så hade jag aldrig tränat. Inte heller med feber.

Det är extra kul att stå här, röd om näsan och blek i fejset, med det där fräscha bolaget mittemot. Jag och Anni undrar ju när vi ska bli upptäckta.

Det här med Dynamisk Rörlighetsträning – Jag har precis upptäckt (lärt mig) tjusningen med det. Det är ju en enormt skön träning men jag har alltid sett det som uppvärmning och inget annat. Och eftersom det inte känns som träning direkt så har jag aldrig tänkt att det är nåt för mig, förutom just vid uppvärmning. Men nu vet jag bättre.
Dynamisk Rörlighetsträning är ett måste om man vill bli stark! Att göra dynamisk rörlighetsträning varje dag innebär att man töjer på bindväven. Och bindväven håller ihop alla muskler och gör att kroppen blir en enhet. Så utan töjbar bindväv – inga starka muskler alltså. Och för en liten kille (Mio) som har legat sjuk i en soffa i 5 1/2 år så är det mer än nödvändigt med rörlighetsträning. Så nu kör vi 10 minuter varje morgon, jag och barnen. Hur skönt som helst!
Dynamisk Rörlighetsträning är alltså vanlig hederlig stretch i rörelse. Alltså inte statisk stretch, utan mer sån där som man brukar göra ibland när man värmer upp. Viss form av yoga är också en form av Dynamisk Rörlighetsträning.

Funderar starkt på att ta över den stora platsen utanför vår dörr, i trappen, där vi kan utföra vår morgonträning. Men nä, det kommer bara komma en massa pekpinne-lappar, det har vi nog av här i kvarteret.

Jag har gjort mitt första träningsprogram (som min lärare dessutom har godkänt) och testade det faktiskt själv i morse på gymmet. Det funkade perfekt tidsmässigt. De flesta av mina övningar är i maskiner, det går alldeles utmärkt – om man har stabilitet nog – att byta ut mot fria vikter istället. Jag rekommenderar dock att man börjar i maskin om man är osäker, för att få in rörelsebanan. Just det här programmet är för en nybörjare (=en person som inte har tränat regelbundet under de senaste månaderna) och jag har skrivit nedan vad “kunden” är ute efter, dvs. vilka mål hen har, för programmet utgår förstås från det. Håll till godo så åker vi och handlar lördagsgodis så länge 🙂
Önskemål från kunden:
Mål: Jag vill kunna springa 10 km inom 6 månader och tona kroppen och känna mig starkare i ryggen, benen och armarna. Ena fotleden är lite svag.
Tid att lägga ner:  Max 1 timme per dag

Här är ett Träningsprogram för både styrka och löpning.