Månad: mars 2017

Barnen

Gårdagens bästa – Nu ska vi få ordning på blodsockret

Av Alexandra Bylund / 17 mars 2017, 07:00

Igår hämtade jag ut Freestyle libre – den där blodsockermätaren som sitter på armen och som man kan ta blodsocker med på en sekund – och jag är sååå lycklig och lättad över det. Men samtiidgt lite nervös. För jag vet ju inte om det kommer funka. Han är ju superallergisk mot det där klistret.

Vi har testat alla möjliga sorters tejp och plåster under men ingenting har funkat. Så nu kör vi en sån här gasbinda. Snälla, snälla låt det funka nu! Han behöver verkligen det här. Håll tummarna!!! Det finns två scenarios som vi inte vill ska uppstå: 1) att det trillar av (eftersom man egentligen inte ska ha gasbinda under) 2) att han får eksem ändå, trots gasbindan. Håll tummarna som sagt – det här kommer hjälpa hans blodsockernivå.

Den funkar så här, att man skjuter in den där lilla nålen i armen…

… och i Mios fall genom gasbindan.

Sen, för att den ska fästa ordentligt, så tejpar vi ovanpå. Sen ska den sitta där i tio dagar, och istället för att hålla på och trixa med nålar och grejer i hans små sönderstuckna fingertoppar (som numera är stenhårda och väldigt svåra att få blod ifrån) så tar man en fjärrkontroll och för över armen… och får blodsockret på en sekund.

Äääälskar Freestyle Libre. Men hatar att de från läkemedelsbolaget Abbott vägrar att tala om vad klistret innehåller. När vi var på Hudkliniken så uttryckte de sin frustration över det. Hur är det möjligt? Det gör ju inte att man får särskilt stort förtroende för dem…

Men hur som helst – håll nu tummarna för att det funkar!!

PS. Natten blev vidrig. Först alldeles för lågt blodsocker, och sen när jag hade väckt honom och proppat i honom socker och flingor, så tog det ett tag innan han fick världens rekyl (=när blodsockret totaltstegrar pga. för mycket socker/ kolhydrater) Det är det här med balans som man vill uppnå och som är så svårt. Så natten var minst sagt hackig. TACK gode gud att han hade Freestyle libren på armen – annars hade varje gång inneburit 5-6 minuters pillande istället för nu när det bara tar ett par sekunder.

PS 2. “Uppsägning” innebär inte att jag skulle säga upp mig som mamma till en diabetiker utan att jag skulle säga upp min lägenhet för ett tag sen.

Kommentera (0)

Entreprenörskap

Misslyckanden

Av Alexandra Bylund / 16 mars 2017, 20:16

Jag och Linda har precis poddat. I det här avsnittet pratade vi om misslyckanden, och för min del så är det framförallt två saker som jag ser som misslyckanden i mitt entreprenörskap:

1) Att starta företag med fel person. Fel person innebär inte att det behöver vara något fel på hen, men att det liksom inte funkar. I det här fallet så var det när jag startade Foap tillsammans med min medgrundare. Vi jobbade så otroligt hårt för att ta in många miljoner i kapital från både affärsänglar och riskkapitalbolag, och vi gjorde ett fantastiskt jobb för att nå ut i hela världen. Och när vi syntes i precis alla tidningar du kan tänka dig – Fast Company, Techcrunch, Mashable (som till och med gjorde en video om tjänsten) och till och med i internationell TV på CNN – ja men då var vi verkligen lyckliga.

Kan ni tänka er trafiken till appen och sajten? Det var helt fantastiskt att vår lilla bebis mottogs med sånt engagemang från hela västvärlden, och därför var det extra tungt att lämna… för det var det jag till slut tvingades göra. Jag lämnade eftersom jag mådde svindåligt av klimatet mellan mig och min medgrundare, och eftersom jag under alltför lång tid hade burit “problem och humörsvängningar” på mina axlar. Och där kommer vi in på misstag två:

2) Att bära problem på mina axlar för att “bevara husefriden”. Jag bar det här under alldeles för lång tid på mina axlar, så att jag – när jag bestämde mig för att hoppa av (det berättar jag mer om i podden) mådde så otroligt dåligt och hade noll energi kvar. Jag kommer aldrig igen låta någon annans humör eller dagsform påverka mitt liv och min vardag. Om någon annan går bananas så är det hens problem, inte mitt, och något som hen själv får stå för. Jag kommer aldrig göra det igen. Det kostar för mycket.

Vi pratar också om hur jobbigt det är att misslyckas men hur inspirerade vi blir av folk som, utan att komma med ursäkter, pratar om sina misslyckanden. Man vill ju liksom kunna relatera…

Ja men det här var ett smakprov av det som kommer i podden… som kommer ut nu ikväll. Lyssna gärna. Här eller i din podcastapp.

Hur funkar ni förresten? Tycker ni också att det är skönt att få höra om andras misslyckanden och tillkortakommanden?

Kommentera (0)

Entreprenörskap

Sociala medier och bot på grönt finger

Av Alexandra Bylund / 16 mars 2017, 16:21

Så. Nu har jag och Sanna kört utbildning och workshop om Sociala medier för ett nytt företag.

Jag älskar att kastas mellan branscher – igår caféer och konditorier, idag fastighetsmäklare. Det är lite det som är vår grej, att vi är duktiga på att sätta oss in i och förstå, dels branscherna och dels vad deras målgrupp går igång på för slags innehåll.

Nästa steg i just den här processen är att göra en Sociala medier-strategi åt företaget. Vi har gjort en hel del såna men nu känner jag att vi skulle vilja hotta up layouten lite. Har ni koll på nån bra onlinetjänst där man kan göra snygga presentationer? Vi använder ofta KeyNote, men när det ska innehålla mycket text så är det ingen hit. Är ute efter en snygg mall… väldigt clean och väldigt snygg. Tips någon?

Efter utbildningen rusade jag iväg och hämtade Alvin för att åka till vårdcentralen. De hade happy hour… höll jag på att säga… de hade öppen mottagning så att vi precis hann in och få hjälp med hans gröna lilla fingertopp, som hade blivit dubbelt så mycket grönt under dagen, innan de stängde. Bra! Nu är det fixat. Nu ska vi bara hålla koll så att det inte blir värre.

Dagens bästa… ska jag berätta om sen ikväll 🙂

Kommentera (0)

Personligt

Oh what a night

Av Alexandra Bylund / 16 mars 2017, 06:59

Det här är så typiskt… Igår när jag kom hem – trött efter min tågresa (som blev försenad) så hade Mio dunderlågt blodsocker. Han var nere på 2,3, och så fort man är nere under 4 så är det risk att man svimmar, så då är det viktigt att man snabbt äter druvsocker. Druvsocker är det viktigaste en diabetiker har, man kan inte ens gå utanför dörren utan druvsocker, just för att man snabbt måste äta det om man blir låg.

På ett sätt är det väldigt bra att han har börjat bli låg – efter en lång period av skyhöga blodsocker – och anledningen till det är att han har varit i skolan i tre dagar och rört på sig. Så fort man börjar vara igång lite mer (speciellt när man har varit sjuk så länge och mest legat eller suttit stilla) så svarar kroppen med att förbränna mer och man behöver därför mindre insulin. Problemet är att man aldrig vet när man ska höja eller sänka sina insulindoser, utan det är något man får testa sig fram till. Och den testperioden är vi alltså i nu när hans förutsättningar har förändrats.

Hur som helst – detta innebar att natten var vidrig. Jag var uppe en gång i timmen första delen av natten och en gång varannan timme andra delen. Allt för att hålla koll så att han inte blev alltför låg och skulle få en känning, som det heter. Dagtid känner han själv tydligt om han får en känning, då blir han darrig, svag och yr. Det går liksom inte att undvika. Men om han sover så måste vi hålla koll, för annars slutar det med att han svimmar… om han blir alltför låg. Och han vaknar inte förrän vi ger honom en akutspruta eller ev. nåt slags flytande socker, honung eller liknande under läpparna. Och (kan knappt säga det här) skulle han inte få det inom kort så hamnar han i koma och kan skada hjärnan för livet. Det får inte hända, så det här med att gå upp på nätterna när det krävs… ja men det är ju en no-brainer, jag bara gör det förstås. Men det hindrar inte mig från att känna att jag är sviiintrött idag.

Ja ja, för Mios skull var natten faktiskt bra. För hans lilla kropp är det mycket bättre att ligga på låga värden än höga.

Sen räckte det inte med Mios historia. Alvin klagade över att han hade ont i ett finger, och när jag tittade på det så var det svullet och han hade en grön fläck intill nageln. Färgen var så väldigt… grön… att jag först trodde att han hade målat med tuschpennor och råkat få färg där… men eftersom han hade ont och även var svullen så kom jag på att jag ju kunde logga in på KRY (Tack vare att jag lyssnar på så mycket poddar så låg det Top of mind, eftersom de just nu sponsrar rätt många poddar).

Men hallå, vilken otroligt bra tjänst! Efter att ha googlat lite så såg jag att grön färg = bakteriellt och att man måste besöka läkare innan det sprider sig, men istället för att få panik och åka in med honom en sen kväll så kunde jag alltså få en tid med en läkare hos KRY. Man älskar ju KRY! Så himla smidigt. Jag loggade in med hjälp av mitt bank-id och fick tid inom 20 minuter. Läkaren tittade och sa: “Den gröna färgen innebär att det är en bakterie så ni måste tömma det och få antibiotika.” Men så länge det inte sprider sig, eller att han får feber, under natten så kunde vi vänta tills idag.

Men idag har jag ju utbildning igen ? Jag ska ringa när de öppnar och hoppas innerligt på att vi kan få en tid under tidig eftermiddag när utbildningen är slut. Det kommer liksom ner folk från Göteborg och andra ställen så det känns inte som ett alternativ att skjuta på det…

Kommentera (0)

Personligt

Dåligt samvete

Av Alexandra Bylund / 15 mars 2017, 19:30

Varje gång jag planerar en resa, som till exempel nu när jag var i Stockholm, så stressar jag för att komma hem så fort som möjligt. Så fort jag ska iväg från barnen så drabbas jag av lite lätt separationsångest, och i tillägg till det så har vi en del logistikproblem som gör att jag försöker vara borta så få nätter som möjligt. Den här gången har jag lånat ut bilen till pappa Jonas, för att han ska kunna köra hem barnen till mig på morgonen, (han börjar jobba klockan 7 så det går liksom inte att lämna barnen på skolan då utan de går dit själva en timme senare) och sen kunna ta med Alvin till fotbollen i eftermidddag – men det blir mycket kämpande och pusslande från alla håll vilket gör att jag har den där stressen och det dåliga samvetet.

De här små killarna alltså ♡

Sen ska jag erkänna att när jag väl är iväg – åh herregud vad skönt det är då – ja men då älskar jag friheten och att inte ha någon annan än mig själv att tänka på och önskar ofta att jag kunde stanna ett par nätter till. Som idag till exempel. Jag hade gärna stannat ett dygn till i Stockholm, dels för att träffa Linda och andra vänner (har en kompis som är musiker och som spelar ikväll till exempel) och dels för att träffa några kunder och kanske till och med potentiellt framtida kunder. Måste skärpa till mig och bara göra det ibland tror jag. Fast jag får ångest när jag tänker på det… det blir som sagt alltid lite jobbigare för barnen när jag är borta under vardagar. Och jag ligger alltid på minus sen när jag kommer hem. På alla sätt. Allt från väskor som ska packas upp till sällskapstörstande barn.

Idag, på eftermiddagen, ringde den här lille killen (som är frisk nu igen. Halleluja!) från fritids och ville verkligen hem. Jag satt på tåget, Mio var i skolan och pappa Jonas var på jobbet – men så kom jag på att mormor kunde gå och hämta honom. Det brukar ofta lösa sig på ett eller annat sätt till slut… och just den här grejen var ju ingen katastrof. Hade inte mormor varit hemma så hade han ju kunnat stanna på fritids förstås. Men eftersom jag redan har dåligt samvete när jag är iväg så är det inte mycket som ska till för att det ska späs på.

Hur är det för er andra? Får ni också dåligt samvete när ni ska iväg?

Ett väldigt viktigt PS. Att jag är en typ som får dåligt samvete innebär inte att jag är en supermamma som alltid sitter på knä och pratar pedagogiskt och lugnt med barnen och som inte har några andra behov eller intressen än att vara med dem (Oh Yes, det har jag verkligen!) Det är kanske just därför som jag får dåligt samvete – för att jag har rätt mycket annat, förutom mina barn, att tänka på. Och för att jag aldrig riktigt kan koppla bort jobbet. Mio är ju sjuk så mycket, men jag måste ju ändå jobba – annars har vi ingenstans att bo. Typ.

Kommentera (0)

Entreprenörskap

Jag äääälskar att utbilda

Av Alexandra Bylund / 15 mars 2017, 14:40

Det här med att utbilda är tamejtusan det roligaste jag vet. Att föreläsa är svinkul – det älskar jag också – men gärna i kombination med att utbilda lite då och då. Det är så himla roligt! Man får liksom lite mer kontakt med folk under en utbildning och jag känner att det ger de som lyssnar mer när de får ställa frågor och faktiskt tänka, diskutera och testa lite själva. Idag har jag utbildat ett härligt gäng som jobbar på eller driver caféer och konditorier. Sjukt Instagramvänlig bransch måste jag säga. Och det blir alltid extra trevligt när det är ett glatt och engagerat gäng, som idag.

PS. Måste göra nåt åt min frisyr. Herregud!

Hur som helst – vill ni få ett litet smakprov av det som jag utbildade om idag? Ja men nu känns det som att ni inte har nåt val så det är ingen idé att svara nej på den frågan. Alternativet är att du i såna fall surfar vidare till nån annan blogg. För here we go – här kommer ett kort smakprov:

I all vår kommunikaton så tänker vi enligt vår egen “Fantastic four”-princip.

1) Tvåvägskommunikation! Jag tjatar ofta om det här men det är för att det är så viktigt. Sociala medier är ett ställe där man ska vara social. Att vara social kräver att man har någon slags tvåvägskommunikation med de man möter. Det är inte socialt att själv spotta ut en massa sägningar och inte lyssna och interagera med andra. Det är inte heller socialt att gå fram till en person och bara prata om sig själv och sen inte visa intresse för vem hen är. Tvåvägskommunikation är a och o i Sociala medier – och är du inte intresserad av att kommunicera så är det bättre att du lägger er information på en statisk hemsida.

2) What's in it for me? Fundera över vad syftet med det du vill säga är. Det kanske är att ni vill sälja mer av en viss produkt. Bra! Fundera sen på vad mottagaren (den potentiella kunden) har för syfte. Hen skiter rätt mycket i huruvida din försäljning går bra eller inte, så ta istället reda på vad som attraherar hen. Vad kan hen få ut av att köpa din produkt? Kanske kan hen bli snyggare, smartare, mer kunnig, få en härlig upplevelse, få tid över eller nåt liknande. Tänk efter hur det är för mottagaren. What's in it for them?

3) Timing! Ta reda på när dina inlägg går som bäst. Jag ger några generella riktlinjer i det här inlägget, och det finns viss statistik att titta på också (Om du till exempel gör ditt Instagramkonto till ett företagskonto så kan du genom statistiken se när dina följare är inloggade), men utöver det skulle jag säga: Testa! Testa dig fram när era inlägg funkar som bäst. Det har både med dag, vardag/ helg, tidpunkt och aktuella händelser lokalt och i världen att göra. Testa, testa, testa! Men börja gärna med att testa de tider som andra redan har kommit fram till är bra tider. En annan sak när det gäller timing är att fundera på vad folk är i för mode just nu. Är det till exempel fredag kväll klockan 20,00 så är de flesta i ett helt annat läge (rätt trötta i TV-soffan och med benen på bordet) än måndag morgon klockan 07,30 (på väg till jobbet – förhoppningsvis med mycket energi). Anpassa innehållet efter vart du tror att de flesta ur din målgrupp befinner sig.

4) Energi! Man känner om det finns glädje och energi bakom ett konto, så jag avråder starkt från att förinställa allt några veckor framåt. Sociala medier är som sagt socialt och då är det viktigt att man känner energin av människor bakom kontot. Den som styr med det här bör alltså vara engagerad – annars kan man lika gärna låta bli.

Det här var en pytteliten del av min utbildning. Jag skulle kunna prata om det här i oändlighet men slutar här så länge. Nu ska jag först ha Skypemöte med Mandy (min kollega) och en av våra kunder, sen ska jag äta min goda lunch som jag fick med mig av en av deltagarna. Ja men jag sa ju att det var konditorer och caféer som jag utbildade. Mums. Hej hej ??

Kommentera (0)

Entreprenörskap

God morgon från Stockholm – dags för utbildning

Av Alexandra Bylund / 15 mars 2017, 06:41

God morgon från ett hotellrum med världens finaste utsikt. Jag äääälskar utsikt över takvyer och städer! Jag hade turen att bli uppgraderad när jag kom igår så jag har sovit en natt i en stor, fluffig king size-säng och vaknade alltså till världens utsikt. Synd att jag ska sticka om några minuter bara…

Idag är det dags för utbildning. Jag ska utbilda ett gäng från caféer och bagerier i hur de ska jobba i Sociala medier. Mitt absoluta favoritämne. Jag tycker att det här med hur man beter sig, både i verkliga livet och i Sociala medier, är väldigt intressant, och det gör att jag ofta studerar beteenden och skriver ner. Nördigt, jag vet, men det ligger mig som sagt väldigt varmt om hjärtat. Allt hänger liksom ihop. Vi är som vi är och beter oss som vi beter oss – det är som sagt ingen större skillnad på om det är bland vänner, på jobbet eller i Sociala medier. Vår person och våra mönster hänger liksom med överallt.

Jag gick upp rätt tidigt för att lite snabbt gå igenom hela utbildningen i huvudet och kom då på att jag har glömt att skriva ut papper alternativt ha med min iPad… Får nog rusa ner till receptionen och försöka lösa det.

Önska mig lycka till så hörs vi sen 🙂

Kommentera (0)

Personligt

Hos psykologen

Av Alexandra Bylund / 14 mars 2017, 19:54

Idag innan jag satte mig på tåget till Stockholm så var jag och Mio i Lund för att träffa en psykolog. Det är andra gången vi träffar henne, och anledningen till att vi gör det är dels för att han är så extremt spruträdd (Vi pratar panikrädd) och dels för att han nu har varit sjuk i närmare sju år och ibland uttrycker en viss oro och ledsamhet över det. Just nu, peppar peppar, så är det bra. Han har varit i skolan i två dagar (Yey!!!!) men någonting säger mig tyvärr att det kanske bara är tillfälligt. Det brukar bli bra ett par dagar när vi ändrar om shunten, men sen när ändringen har nått full effekt så blir han dålig igen. Men jag ska inte vara negativ nu. Tro mig, jag vill inget hellre än att han ska få bli bra. Det hade varit så fint om han fick vara frisk hela våren och sommaren och hämta en massa energi. Eller i alla fall några månader så att han hinner komma in i sitt friska jag.

Hur som helst – psykologen berättade på ett väldigt pedagogiskt sätt hur det fungerar rent fysiskt i kroppen när man har en orosklump i magen (ångest). Mio fick rita hur det kändes i hans kropp när han var orolig och sen fick han hemläxa för att beskriva hela processen. För det vanligaste är nämligen (och det tror jag att vi alla känner igen) att man flyr från det. Kanske genom att surfa på sin iPad, ringa en kompis, spela, bråka, lyssna på podd eller liknande… Det finns många sätt att distrahera sig på för att slippa tänka och känna, och så länge det handlar om de saker som jag nämnde och inte alkohol, droger och andra missbruk så känns det väl på ett sätt lugnt – ibland kan det säkert till och med vara bra att bli lite distraherad- men hon menar ändå att det även kan vara bra att låta känslorna och tankarna få plats. Så klart. Så det har han fått i uppgift till nästa vecka. Jag är väldigt glad över det här. Jag vet att det finns barn som har det värre, men det som Mio har gått, och fortfarande går, igenom är helt osannolikt. Jag kan inte förstå att en och samma person får stå ut med så mycket. Mitt lilla hjärta ♡

Snart måste vi operera ut den där tryckmätaren som sitter i huvudet. Fasar för operation nr 16.

Sen har vi den här lille killen också… det är inte lätt att vara syskon till ett heltidssjukt barn. Så många gånger vi har behövt lämna honom mitt i natten för att åka ambulans in till sjukhuset (Givetvis har pappa Jonas kommit och tagit över, men ändå, det är oroande när mamma och storebror bara försvinner medan man sover, och sen inte kommer hem på flera dagar), så många gånger som han inte har fått ta hem vänner på grund av att Mio inte har orkat, så många gånger som han inte får lyssna på musik och så vidare, och så vidare. Det är verkligen inte lätt att vara lillebror heller.

Throwback till när han var flera år yngre och lärde sig att åka skidor (efter mycket kämpande från min sida)

Kommentera (0)

Entreprenörskap

10 tips för hur man lyckas på Facebook

Av Alexandra Bylund / 14 mars 2017, 16:23

Vi jobbar väldigt mycket med att både skapa och sprida innehåll på Facebook för våra kunder och har kommit fram till många bra saker som jag nu vill dela med mig av. För det här med timing och paketering är så viktigt om man vill ha spridning på sitt innehåll. Jag skulle till exempel aldrig posta någonting som jag vill ha bra spridning på klockan 16,00 en fredag – om det inte vore så att jag jobbade med någonting som handlade om mat eller fredagsmys förstås. Fredageftermiddagar är det få människor som läser “tyngre” innehåll och de allra flesta har sitt fokus inställt på helgen.

Varsågoda! Här är en guide med 10 tips för hur du lyckas på Facebook:

Den allra bästa tiden att posta någonting är mellan 20,00 – 21,00 söndagkvällar.
Runt 20,00 – 21,00 vilken dag som helst är generellt en bra tid för att posta (förutom fredag- och lördagkvällar)
Runt 07,00 på vardagar är en annan bra tid att posta om man inte vill vänta till kvällen, eller om man vill variera tidpunkterna för postning.
Det är större sannolikhet att en post sprids om man har en video med i den.
Inläggen bör inte innehålla för mycket text. Enligt Mari Smith ska man max ha 50 tecken.
En post som innehåller frågor har större chans till engagemang.
Posta 5 inlägg per vecka. Detta också enligt Mari Smith (som dessutom rekommenderar att 4 av dem (!) borde vara med en video inkluderad).
En post ska alltid innehålla en bild (antingen via en länk eller om du väljer att ladda upp en egen bild)
Innehållet i texten ska alltid vara lockande! Tänk tidningsrubriker. Vi brukar jobba rätt mycket med texten och sen göra en sista koll genom att snabbt kolla med “nya” ögon. Fångar det uppmärksamheten inom ett par sekunder? Om inte – gör om, för det är nämligen så lång tid vi har på oss.
Posta alltid på Facebook om det är där inlägget ska publiceras! Vi jobbar aldrig med masspostning, utan gör innehållet anpassat efter den plattform som det ska ligga på. Det kan alltså se ut på ett sätt på Facebook, ett annat på Instagram, och ett tredje på LinkedIn.

Har ni några andra insikter eller synpunkter? Det här är vad vi har kommit fram till, och det finns givetvis varianter beroende på bransch, men jag skulle ändå säga att det här gäller ganska generellt och för de flesta.

Kommentera (0)

Entreprenörskap

Till Stockholm, shuntomställning och diabetestrubbel

Av Alexandra Bylund / 14 mars 2017, 06:10

God morgon! Idag ska jag till Stockholm för att köra en utbildning i Sociala Medier. Eller själva utbildningen kör jag imorgon bitti men eftersom jag ska befinna mig i Sollentuna klockan 8,15 så åker jag upp redan i eftermiddag. Jag älskar att hålla i utbildningar och att föreläsa, speciellt när jag får mässa om det jag tycker är allra roligast (tillsammans med några andra saker visserligen) – nämligen Sociala medier och kommunikation. Det här med hur man kommunicerar och beter sig – det tycker jag är så otroligt intressant. Och egentligen så är det inte så att de sociala kanalerna direkt förändrar oss. Vi är ju de vi är och har som sagt ofta samma sätt att kommunicera på oavsett vart man är. Vi har gjort en del undersökningar och kommit fram till flera intressanta saker, till exempel vad man anser vara bra innehåll:

Nu behöver man förstås inte ha med alla de här grejerna, men det är något vi har sammanställt och som jag använder när jag föreläser eller utbildar.

Men nu måste jag packa ihop mig här och sen väcka barnen. Hoppas, hoppas, hoppas att de båda är friska. Alvin var ju dålig igår men Mio var i skolan hela dagen. Så! Himla! Underbart! Vi ställde om shunten (igen) när vi var på sjukhuset häromdagen så nu hoppas vi (som vanligt) att han får vara bra ett tag. Diabetesen går fortfarande inte alls bra fast vi har börjat ge ganska mycket insulin på nätterna också. Att ge insulin på nätterna innebär att vi måste gå upp extra ofta så nu kommer jag tvingas vara ännu mer noga med att lägga mig tidigt.

Fråga: Vad tycker ni är allra viktigast med en blogg? Alltså för att den ska vara intressant för er? Är det något av det som står i bilden? Eller nåt helt annat?

Kommentera (0)