Nu ska jag prata om någonting som jag egentligen ALDRIG pratar om eftersom det egentligen inte är något som jag rekommenderar eller ens är stolt över. Det jag ska prata om är det här med mitt tempo. Jag vet att jag har ett högt tempo och jag får OFTA frågan “Hur hinner du med allt?” Och jag har flera gånger fått frågan ställd här i bloggen, och då för att ni vill ha tips på just det här.
Jag vet inte om jag vill rekommendera er att ha ett sånt här tempo, och egentligen skulle jag hellre besvara frågan “Hur har du gjort för att ha ett sånt härligt och harmoniskt liv som du har?”… typ. Jag hade älskat att inte “tvingas” kämpa för att få ihop jobb och vardag med sjukt barn. Jag hade gärna tagit en paus för att hinna med barnen till 100 %, men det går ju inte. Jag behöver ju jobba för att få ihop allt. Och jo, visst älskar jag jobbet, men barnen betyder ju fortfarande så himla mycket mer.
Men ok, jag ska ändå tala om hur jag gör för att få ihop allt och ÄNDÅ ha stunder av lugn då jag inte gör någonting. Är ni med? ?
Mitt jobb är ett av mina intressen
Först och främst så är mitt jobb ett av mina intressen, och det gör att jag många gånger gör saker på helger och kvällar när jag får feeling. Jag försöker att inte göra det “rullande”, dagliga arbetet på helgerna dock, utan gör mer de där visionära sakerna då. Nu är det ju inte enbart jobbet som är mitt intresse, hade det varit det så hade det varit enkelt, men jag tror ändå att det är nödvändigt att man ÄLSKAR sitt jobb om man ska kunna hålla det tempo som jag gör. Så det är en grundläggande faktor alltså.
Jag är effektiv
Jag vet inte om det här är någonting man kan öva upp men jag ÄR en snabb person. Jag har liksom alltid tempo om jag behöver. Om jag vet att jag har mycket att göra så fokuserar jag när jag fokuserar och slappnar av när jag kan slappna av. Som på kontoret till exempel, jag kan ha stunder där jag pratar och skrattar med de andra, men sen när jag går in i min uppgift så är jag 100 procent fokuserad – och då är jag svinsnabb. Nej jag är ändå inte slarvig, aldrig med jobbsaker. Jag väljer vart jag ska vara noggrann och inte.
Jag planerar
Jag har alltid god framförhållning och planerar in allt som ska göras. Det är kanske en självklarhet (?) men jag ser även till att skriva allt i kalendern och att ha luft emellan möten och annat. Den där luften gör att det inte blir 100 procent effektiv planering av tiden, men den gör också att jag slipper vara ständigt stressad, vilket i sin tur gör att jag kan vara mer fokuserad och därmed mer effektiv.
Jag är ute i god tid och slipper höga stressnivåer
Jag är alltid ute i god tid eftersom jag 1) inte vill slösa på andras tid, jag tycker att det är respektlöst, och 2) inte vill springa omkring med andan i halsen hela tiden. Om man vill undvika att känna sig stressad så är det här tipset nummer ett!
Jag tränar på helger – inte under vardagkvällar
Att få till träning under vardagkvällar är svårt, jag gjorde det innan men det blev för mycket, så nu tränar jag onsdagmorgnar kl 8-9 med min PT, och sen så tränar jag på helgerna. Det passar mig bra eftersom jag då kan åka dit i lugn och ro, träna i lugn och ro och sen åka hem – i samma tempo. Utan att behöva skynda mig in i duschen och dra vidare till nästa grej. Nu jobbar jag själv som PT på fredagar och får ibland utrymme till träning även då, mellan mina PT-pass, så det är ju en bonus så klart.
Jag väljer bort saker
Jag vet inte om det här är bra eller dåligt… men jag väljer så klart bort saker. Jag dricker sällan på helgerna till exempel, jag skulle ju aldrig orkat träna om jag hade druckit vin var och varannan dag. Vi bjuder sällan hem folk eller går bort heller, och det har så klart sina orsaker… Mio är ju sjuk så det funkar inte riktigt – det tar helt enkelt för mycket energi, och den behöver vi för att klara av vardagen. Vad tragiskt det låter… men jag menar att han ju behöver gå i skolan, göra läxor, ha hemundervisning… ja det som han orkar helt enkelt, och är det någonstans han bör lägga sin energi så är det ju där. Men en sida av mig tänker att vi borde försöka göra sånt mer… det är bara det att just nu så funkar det väldigt dåligt. Jag försöker bygga upp Mama Said till ett riktigt lukrativt bolag, vilket är svintufft så här de första åren, och så vill jag som sagt träna… och ha PAUSER, vilket leder oss in på nästa punkt.
Jag tar pauser!
Eftersom jag har ett extremt hektiskt schema och har mycket press så är pauserna AVGÖRANDE för att överleva. Ibland får jag för lite återhämtning, det vill säga när allt går i ett och jag inte har en enda vaken minut för mig själv, och då känner jag min instängd, stressad och frustrerad. Det funkar inte att ha det så. Återhämtning är svinviktigt! Och det är kanske därför vi har väldigt oplanerade helger egentligen… det är kanske därför jag ser till att det blir så.
Jag sover bra och försöker äta bra
Jag ser till att sova ordentligt! Att sova ordentligt innebär att jag sover så pass mycket att jag vaknar av mig själv på morgnarna. God sömn gör så otroligt mycket för… ALLT! För att sänka stressnivåerna, för att hålla ett gott humör, för att orka mer, för att ta bra beslut, för att känna sig glad och lycklig, för att lyckas med träningen, för att öka förbränningen… ja för allt helt enkelt. Sömnen är svinviktig och jag VET att den är nödvändig, och därför ser jag det som mer effektivt att sova ordentligt än att sitta uppe och jobba på nätterna. Jag tror mer på att gå och lägga sig i tid och sen gå upp tidigt på morgonen. Speciellt eftersom kroppen fungerar på det sättet att den vill vara vaken på dagen när det är ljust och sova på natten. Det har jag blivit ännu mer varse om nu när jag vet hur kortisolet i kroppen fungerar på oss människor. Vi SKA vakna på morgnarna helt enkelt. Det är då kroppen vill vara uppe. När det kommer till maten så försöker jag äta näringsrikt. Jag har ett enkelt knep: Så många färger om dagen som möjligt. Det finns inga förbud i min värld, det handlar inte om det, utan mer att jag vill äta så mycket näring som möjligt även om jag också äter pizza. Förstår ni hur jag menar?
Det jag dock känner just nu är att jag skulle vilja ha in lite mer livskvalitet. Jag hoppas att 2018 blir året då Mama Said VERKLIGEN skjuter i höjden rent ekonomiskt och att vi kan ta nästa steg. Det hade varit så kul och så spännande. Och jag hade kanske kunnat lämna över en del av ansvaret. Ja vi får se… Livet handlar om väldigt mycket mer än jobb och karriär ju… Puss på er!
Tack för att du delar med dig! Det var peppande och inspirerande läsning.
Tack!! Kul att höra?
Så bra inlägg! Du verkar verkligen ha hittat balansen. Jag jobbar alldeles för mycket, allt går i ett och jag fortsätter även jobba när jag kommer hem, måste försöka hitta bättre strategier. Dock planerar jag typ aldrig in något på helger för att jag orkar inte, då behöver jag energin till att orka nästa hektiska vecka. I och med min diabetes och svåra migrän är det ett måste att ta det lugnt på helgerna, tyvärr med megamigrän de flesta helger, men..
Nja… jag vet inte det egentligen. Jag tycker nog att jag jobbar alldeles för mycket, men det är klart – jag har nog gjort det bästa av situationen och hittat lite balans efter omständigheterna. Jag förstår att du måste ta det lugnt på helgerna!! Migrän måste vara ett riktigt helvete. Sorry uttrycket men alltså huvudvärk är inget roligt 🙁