Jag har länge försökt strukturera upp mina dagar så att de blir så effektiva som möjligt. Mitt spontana är att jag bokar lagom många möten varje dag och försöker ha luft emellan dem så att jag hinner andas och reflektera innan det är dags att kasta mig in i nästa. Det gör att det inte blir så stressigt (bra) men också att den där tiden emellan mötena blir ganska infeffektiv. Jag hinner liksom inte starta igång någonting. Visst, jag hinner ju prata med mina kollegor, korra en text om det skulle behövas, svara på ett svinviktigt mail om det skulle råka ligga ett sånt i inkorgen och ringa och kolla hur Mio har det om han är hemma från skolan (Jag lämnar honom helst inte själv, men vissa gånger blir det så), men jag hinner inte ta tag i något större, eller ens normalstort, projekt. Och jag har möten varje dag.
Så då har jag tänkt att jag kanske ska testa att göra som Linda istället, för att testa om det blir mer effektivt. Hon kör mötesdagar två dagar i veckan, och kör alla möten då, vilket ju innebär att hon har tre dagar över till annat.
Men nu när jag tänker på det så inser jag att det inte alls skulle passa mig. Jag skulle känna mig så inlåst (och eventuellt stressad om det är för många möten samma dag) om jag vet att jag har möten hela dagen och noll utrymme för spontanitet. Och samtidigt skulle de andra dagarna kanske bli för långa och enformiga. Så nu, as we speak (tack för att du lyssnar) så kom jag på att jag ska sluta tycka att det blir ineffektiva dagar när jag har möten lite då och då. Möten är också jobb, och de där uppgifterna som jag hinner göra emellan likaså. Det handlar nog mer om att jag ska boka in lagom många möten varje vecka och inte vara rädd för att boka in saker längre fram. Allt måste inte ske den här eller nästa vecka. Det får bli min plan istället – att töja lite på kalandern och se längre fram än till nästa fredag.
Hur gör ni med möten (ni som har möten) – har ni helst många samma dag eller sprider ut dem? Eller har ni ens en strategi?
