Personligt

Det är så himla skönt att rensa, och låta det få ta tid. Under tiden som jag håller på är det ganska rörigt här hemma, men så blir det också desto bättre. Och det får vara rörigt under de här veckorna, vem bryr sig? Det blir ju en massa småjusteringar både här och där, vilket är kul, men jag köper inget nytt eftersom jag ju rensar. Herregud, alla borde rensa ut sina onödiga prylar. Det är bra för både hemmet och själen 🙂
Rörigt.Jag har dock gjort några undantag i den där inhandlingen den här gången kom jag på: Växter har fått komma in ändå. Och så de här två tavlorna, som jag älskar. En över Stockholm – där jag kommer ifrån, och en över Skåne, där jag bor. Så himla fina.
Men nu ska jag gå iväg och köra ett PT-pass utomhus. Härligt att kunna vara ute 🙂

Jag tror på Karma och på att det jag ger ifrån mig får jag tillbaka på nåt sätt. Inte på ett negativt sätt, utan mer att om jag gör bra grejer och bjussar, så händer det bra och bjussiga grejer för mig. Och det är inget hokus pokus alls i det. Om jag är en person som är generös och vill andra väl så tror jag att det är den typen av människor jag drar till mig, som är likadana, helt enkelt. Inget konstigt i det egentligen.
Jag tycker att det säger så mycket om Jessica Lagergren och Angelica Lagergren från Tvillingpodden, när de länkar både från blogg och Instagram, till mig (för att jag hade tipsat om en kostgrej). De har stora bloggar och vet att det kommer att ge en boost i min trafik. Underbara tjejer! Mer sånt i bloggvärlden! Och i världen överhuvudtaget. Tack ?
 

Jag är världssämst på att ta mig iväg och hänga hos en kompis hemma i soffan. Sånt som man alltid gjorde när man var yngre. Man behövde liksom inte ha nåt mål utan man bara umgicks ändå. Nuförtiden är det alltid väldigt uppstyrt kring nån slags aktivitet när man ska ses, och jag är lite av den sämre sorten när det kommer till att ta mig tid och… bara hänga. Till mitt försvar så har jag inte så mycket tid faktiskt, men ändå, jag hade ändå varit rätt dålig på det tror jag.
Hur som helst – i morse bara bestämde jag mig för att åka hem till Tina och bara hänga. Ja eller vi bestämde det tillsammans hon och jag. Så när jag hade lämnat Alvin på fotbollen nu på eftermiddagen så åkte jag till Höllviken, och vi var både hemma hos henne, tog en runda med bilen och tog en promenad ner till hennes favvisbrygga och satt och dinglade med benen.
Sen plockade vi blommor och gick hem. Det är fantastiskt lyxigt att bara få sitta och prata med sin bästis sen 29 år (OH MY GOD!) tillbaka. På en brygga. Man behöver liksom inte börja nånstans för samtalet har pågått sen 1988. Och likadant hade det varit om våra andra tre bästisar från den tiden hade varit med. Samtalen pågår liksom fortfarande ❤️

Jag måste tipsa om Josefin & Vanjas podcast. I senaste avsnittet pratar de om vardagsglädje och hur mycket det ger att ge sig själv det där lilla extra. Fina frukostar, en extra god kaffe på ett mysigt café, blommor hemma (Jaaaa, säger jag som precis har köpt hem en massa nya växter) och så vidare. Och det gör ju faktiskt så mycket för en att ha de där små guldkornen i vardagen.
De ger ett exempel om en penna… och hur det är mycket härligare att faktiskt köpa sig en fin penna än att bara ta den första bästa. Och just sånt gillar jag. Jag har en penna som jag köpte för några år sen, och den kostade kanske lite mer, men ändå inte någon hutlös summa… den kanske kostar 60:- istället för 10:- (gissning), men sen har jag ju vårdat den ömt och använt den ofta och mycket. Ända tills den för ett tag sen tog slut. Så nu är det dags att köpa en ny. Jag älskar tanken på att ha en som är riktigt bra och skön att skriva med, istället för att ha en massa slaskpennor som inte ens är självvalda.
Men strunt i det nu – in och lyssna på ett inspirerande poddavsnitt av Josefin & Vanja där de pratar om hur de tar vara på sina moments i vardagen – Vardagsglädje. Här.

Den här är just nu, tillsammans med Tvillingpodden, en klar favvis ?

Alvin har fått svar från röntgen, och det viktigaste av allt är att svaret var bra. Han har inga förändringar nånstans i huvudet. Även om jag inte direkt har oroat mig i väntan på svaret så är det skönt att ha fått det svart på vitt. Men det som är mindre skönt är att läkaren skriver “… så ge honom receptfria huvudvärkstabletter nästa gång huvudvärken kommer.” Eeeh, ja det har vi ju gjort. Som vi sa. Men det hjälper ju inte.
När han får huvudvärk så får han riktigt, riktigt ont i flera dagar och kräks ofta av smärtan. Sen pågår det ungefär en vecka. Ja det kan mycket väl vara migrän, vad vet jag? Men då får vi ju behandla det med nån slags migränmedicin istället. Jag är så trött på att man bara kör standardsvaret så där hur som helst. Titta i journalen så ser du att vi redan har testat Alvedon. Och det funkar inte. Vi måste ju testa nåt annat, det kan liksom inte bara stanna här. Men jag har lärt mig, det är så det funkar. Man kollar det vanliga, och det mest farliga (bra!), men om det inte är det så blir det för jobbigt och då släpper man det.
Suck. Jag orkar inte hålla på med sjukvården mer. Är så otroligt trött på det.
Men båda barnen mår i alla fall bra just nu. Mio är fortfarande bra, han har haft små stunder av huvudvärk, men ingenting som har hållit i sig. Jag njuter ?

Vi var som sagt på Bakken idag och åkte karuseller. Eller ja egentligen åkte vi väl inte direkt karuseller just. Vi var inne i Spöktunneln, Lustiga huset, Vilda västern, såg 5D-bio och så vidare, men när det kommer till höga, öppna (som till exempel en berg-och-dalbana som bara består av spår, och inga väggar på sidorna) eller snabba karuseller – eeeh… säg en som inte är antingen hög, öppen eller snabb – så vill inte Alvin åka. Han är så otroligt fysisk och gör de mest galna saker med sin kropp; springer snabbt, hoppar högt och långt, simmar i vattnet och så vidare, men karuseller är han inte vidare förtjust i. “Flume ride? Är du galen? Ser du hur den ser ut? Ser du hur brant den är?” Typ så lät det vid varje karusell. Och hans röst lät lika förvånad som om jag hade sagt: Ska jag kasta dig utför det här stupet?
Hur som helst – det var hans dag (tur var väl det) så vi gjorde det som han ville göra. Och nu är vi hemma igen. Herregud, hur kan man bli så trött av att gå på tivoli? Alltså jag känner mig som att jag bara har gelé i både hjärnan och benen. Hur kan man bli så trött? Beror det på ljudet? Jag tror det. Eller? 
 

Alvin vaknade flera timmar tidigare än vanligt idag. Han var så himla pirrig inför födelsedagen. Så när jag märkte att han började vakna till liv så tog vi en bricka med alla paket och gick in och sjöng för honom. Fast eftersom vi inte är några sängätare så hade jag dukat i köket till oss. Han fick sina paket och åt sin pannkaksfrukost och sen gick han och Mio ut och lekte “Gömma nyckeln”. De gick till ena sidan av Ön och jag väntade på andra sidan, i vattnet, i hans nya gummibåt som han alltså fick.
Han blev så himla glad! Men en sak som jag verkligen inte hade en aning om… de kunde inte ro. Ingen av dem. De fick testa sen, en och en, och jag var tvungen att sitta på bryggan och med bestämd röst säga: Upp! Bak! Och ner och köööör igenom. Upp! Bak! Och ner och köööör igenom. Upp! Bak! Och ner och köööör igenom… Typ. Jag trodde att alla bara kunde ro, men det är tydligen något man har lärt sig en gång..? Eller så är de korkade ??
Den här båten köpte jag till slut (efter att först ha köpt en med hård botten, men eftersom det verkar omöjligt att få ha den nånstans så orkade jag inte hålla på och bära upp och ner den till lägenheten, så jag lämnade tillbaka den. Störigt!) – den finns på Clas Ohlsson för 349:-. Åror ingick men pump köpte jag separat. Just det… den tar 190 kg, dvs. den är större än de flesta som finns i leksaksaffärer.

Bra:

• Vädret! Det har ju varit heeelt fantastiskt. Vi har hängt på stranden både med vänner, och så jag och Alvin helt själva en dag.

• Jag har börjat rensa och röja här hemma. Inifrån och ut – som alltid. Det är en grej jag har på eller efter semestern. Mönstret upprepar sig varje år.
• Jag har varit och köpt en massa härliga växter som nu ska få en massa kärlek så att de lever länge.

• Jag fick, efter en hel helgs kämpande (Ja jag har varit på Clas Ohlsson – som inte direkt är min favvis-affär – tre gånger till exempel), tag i en alldeles perfekt gummibåt, som tar 190 kg. Till Alvins födelsedag alltså. Som är idag.
• Jag har fått iväg en Sellpy-påse.
• Jag har äntligen bytt ut vårt gamla modem, mot det nya som har legat här hemma i flera veckor och väntat.
• Jag har ätit lunch på Holy Greens flera gånger.

• Vi har haft flera möten och äntligen börjat jobba med vår nya kund Iamrunbox. Så! Himla! Bra! Grej! Mer om det i ett annat inlägg…
• Vi har bestämt datum för när vi ska ha kickoff (jag, Anni, Sanna och Amanda) Förslag på vad vi ska göra? Vi har en hel fredag på oss.
• Grymma Johan fixade min blogg så att jag kan ha bredare bilder och ändå en sidebar. Jippi! Ser ni skillnad?

Dåligt:

• Det tog mig två hela dagar (nästan) att få tag i den perfekta gummibåten. Orkar inte berätta om alla turer men jag kan säga att jag har besökt alla Bauhaus-aktiga butiker både en och två gånger, och nu vet allt om gummibåtsmarknaden.
• Jag har inte klippt gräsmattan.
• Alvin vill vara med Mio och Mio vill vara med sina kompisar. Vad som händer då? Många konflikter. Jag funderar ibland på om jag ska gå och jobba istället ?
• Jag kom inte iväg på vandringen igår eftersom jag hade så många ärenden att fixa i och med Alvins födelsedag. Men det blir förhoppningsvis senare i veckan.

Idag fyller Alvin 9 år. 9år!? Nu ska jag säga den mest klyschiga frasen ever: Han är ju fortfarande så liten. Ja för det är väl så, den minsta är alltid liten. Blir också behandlad som liten och gör sig därmed liten. Men nu är han ändå rätt stor, vår lilla Alvin. Det där med att sova som en tonåring (halva dagen) anammade han redan som liten, så det är ingenting som har med åldern att göra. Det som däremot är åldersrelaterat är att han har slutat leka med leksaker. Inget lego, inga gubbar, inga rollekar… ja typ ingenting. Jag saknar leken (säkert bara för att jag älskar när de är små) men får väl släppa det och gå vidare antar jag.
Som 9-åring, i alla fall i Alvins fall, verkar det som att man är i nån slags mellanfas. Man är lite för stor för de där lekarna, men man är också för liten för att “bara hänga” som Mio och hans kompisar gör. Så det är ganska mycket “Jag har ingenting att göra” nuförtiden.
Hur som helst – han lär väl inte vakna förrän vi väcker honom vid 10 med pannkaksfrukost, men jag har ändå förberett. Är redo liksom. Jag tror inte att han har sett fram emot sin födelsedag så mycket som i år, nånsin. Mycket pepp inför, och han hade svårt att somna igår.Jag brukar ta fram foton från bebistiden när de fyller år, så att de får sitta och titta på dem. De äääälskar det!Hurra, hurra, hurra, hurraaaaa min älskade lille kille ???
PS. Idag ska vi åka till Bakken i Köpenhamn och åka karuseller och titta på 5D-bio. Så himla kul. Det sjuka är att jag aldrig har varit på Bakken. Är det något vi ska tänka på?

Jag älskar växter. Men är ju så dålig på det. Men idag tog jag mig tid och åkte till Plantagen och handlade en massa tåliga växter. Och så läste jag på lite snabbt när jag kom hem om hur jag ska sköta dem. Får nog sätta på post it-lappar på dem nu i början för att komma ihåg. Men de flesta vill ha fuktig jord och inte för soligt är min sammanfattning. Tips! Istället för att slänga gamla växter som bara har några kvistar kvar – klipp av kvistarna och sätt de i små vaser. Så här: Och ett till tips: (Kan vara så att det här är nåt som alla redan vet och kan, men det finns säkert någon till som är växtanalfabet) Använd en blomspruta och spraya bladen med vatten några gånger i veckan. Det gör tydligen susen.