År: 2016

När jag jobbade med NewsHubby, mitt förra företag, så var det två företag som vid samma tidpunkt frågade mig om jag kunde hjälpa dem med deras PR. Kontinuerligt. Vi behövde ju pengar till bolaget, men det där är alltid en balansgång… å ena sidan behövde vi pengar men å andra sidan så behövde vi också satsa all tid och energi på NewsHubby. Och då kan man inte lägga ner tid på externa kunder. Men jag funderade på det. Sa att jag skulle fundera över helgen, kom tillbaka på måndagen med ett “Nej, jag kommer inte hinna, jag måste fokusera på NewsHubby” och tänkte att det var bra där. Men de accepterade inte riktigt svaret utan stod kvar lite frågandes… Hur kunde jag säga nej?
Och där och då kom jag på att om jag hittar en bra person som kan hjälpa mig med att utföra själva arbetet, och att jag “bara” var med på ett hörn och hjälpte till att kicka igång samt alltid tittade på allt innan vi levererade det, så skulle det kanske funka ändå. Jag kunde ju köra det i min enskilda firma, lite vid sidan om tänkte jag. Ett par kvällar tidigare hade jag lyssnat på Blondinbella i nåt poddavsnitt, där hon pratade om hur många bolag hon hade startat. Det inspirerade mig, och jag hade det i bakhuvudet och tänkte att det går ju faktiskt att ha fler bolag. Så jag tog tillbaka mitt nej och sa “Ja, vi kör! Jag ska bara se till att vi är två först…” Typ. Jag kommer inte ihåg exakt hur jag uttryckte det. Men jag vet att jag inte sa “Jag ska bara se om jag kan hitta en person att anställa först” i alla fall.
Men det var det jag gjorde, hittade en person att anställa. Jag sökte i mitt eget nätverk och spred i sociala medier. Och så hade jag intervjuer med fyra personer. Alla var bra, men Anni var det där riktiga guldkornet som det kändes så himla rätt med. Hon var 21 år och jobbade i fabrik, och ville gärna komma vidare och göra det som hon egentligen ville göra. Så hon började jobba med mig. Vi satt på Minc här i Malmö, och PR with an Edge (Anni) fick sitta i eget rum eftersom jag var rädd att vi annars skulle röra ihop det så att hon plötsligt satt och jobbade med NewsHubby. Och det är jag väldigt glad för idag, för det gjorde att vi fick en väldigt stark integritet som företag. PR with an Edge har liksom vuxit tillsammans med mig och Anni och blivit det som vi står för och tycker är kul att göra.
Det här var den första bilden vi la ut. Typ “Hej, det här är PR with an Edge”. Dålig bildkvalitet. Kul med tanke på det jag skrev precis om att en bra blogg kräver bra bilder. Men jag har tagit den från Facebook så det fick bli så.Det är självklart inte bara “det egna rummet” som har gjort att vi har fått en stark företagsidentitet. Det började med att vi åkte till Åre, efter några månaders arbete, för att reda ut vilka vi (PR with an Edge) var och vad vi stod för. Vi jobbade en timme eller två under tidiga morgnar, åkte skidor på dagarna och åt gott och jobbade på kvällarna. Det var inte jättemycket jobb men vi satte liksom hela vårt DNA. Dåtidens. För det har förändrats över tid.Under första året hade vi en omsättning på ungefär 500,000 SEK, och det var hela tiden ett bolag som jag “skötte med vänsterhanden”. Förra sommaren, 2015, åkte vi till Almedalen och härjade. Det var fortfarande bara jag och Anni, och vi förberedde oss på en hektisk start i augusti när skolorna började. Det gick dock lite trögt. Det tar tid innan folk vaknar och börjar ta in externa byråer efter sommaruppehållet – det har vi lärt oss nu. Men sen hände nåt. I oktober, och i takt med att det började kännas tungt och långsamt (vilket är detsamma som dyrt) med NewsHubby så fick vi in större kunder i PR with an Edge. Vi började gå från att ha engångskunder, som bara ville ha hjälp vid ett tillfälle, till kunder som ville ha hjälp över tid. Och det är en ganska viktig milstolpe. Det är först då man kan göra ett riktigt bra jobb, och det är först då det känns som att det är på riktigt. Det slutade med att jag la ner NewsHubby, och sen valde att sätta det i konkurs (för att slippa betala ALMI-lånen år efter år). Men det är en annan story.
Jag kände väldigt starkt att PR with an Edge var något riktigt bra och insåg att det var dags att ge det riktigt mycket kärlek. Jag har alltid haft kärlek till det, det känns som ett rent och fint bolag (ha ha… sjukt att jag säger så, jag vet), men jag kände att jag borde lägga ner mer tid på det också. Framförallt med tanke på våra kunder, som nu var av en helt annan storlek.
Så jag lämnade som sagt NewsHubby – och här kommer vi till en viktig grej: Man får vad man ber om. För sen jag började satsa 100 % på PR with an Edge så har det bara trillat in fler och fler kunder. I våras gjorde vi vår andra anställning – Sanna. Och till sommaren anställde vi även Amanda. Det är lite klurigt det där med att växa organiskt, det vill säga att ju fler kunder vi får desto fler anställda behöver vi, men vi har några nya grejer på gång som kanske kan förenkla det lite i alla fall. Hur som helst, Sanna och Amanda – nu känner jag nästan att det blir löjligt med alla lovord över mina kollegor – men de är verkligen helt fantastiska de med. Vi är, på riktigt, ett riktigt bra team som alla är en otroligt viktig del av företaget. Jag är så glad och tacksam över det!
Idag jobbar vi väldigt mycket med podcasts (jag ska berätta historien om hur vi blev stora inom det en annan dag), vi skriver innehåll till våra kunder, vi jobbar med kunders sociala medier, vi skapar pressmeddelanden för att försöka hjälpa våra kunder att nå ut. Och mycket annat. Det finns många små historier i den långa storyn, och jag ska försöka plocka ut dem och berätta här i bloggen.
I år tror jag att vi kommer omsätta 1,5 miljoner SEK, och nästa år… ja jag tror jag ska åka till skogen och rensa tankarna. Det är dags att jag sätter mig ner och börjar tänka över PR with an Edge. Vart vill vi? Hur stora vill vi bli? Ska vi växa mer i antal personer eller ska vi bara se till att tjäna mer? Ska vi nischa oss ännu mer? Ja men ni förstår. Vissa saker kommer vi att ta tillsammans hela teamet – vi bestämmer tillsammans vart vi ska, men de övergripande målen, och allt kring ekonomi och tillväxt, det måste jag fundera över. Vill förresten bolla med någon som har varit i liknande situation… Som har haft ett bolag med några anställda i… Vilken väg ska man gå? För uppåt ska vi på ett eller annat sätt.
Det var väldigt länge bara jag och Anni, men nu är vi alltså fyra stycken. Har ingen aning om vart vi är om ett år. Det ska jag ta reda på snart. Återkommer.Nu är det vi som är PR with an Edge ♥
 
 

Vi har jobbat sen i somras med det här fantastiska bolaget (grymma entreprenörer bakom) som idag lanserar i Sverige. De har redan sålt sin produkt i närmare 30 länder, och Sanna har haft äran att testa den – när hon åkte till USA i somras på semester – och under hela resan packade upp linne efter linne som fortfarande var välstrukna. För det är det som är grejen, att när man packar ner sina kläder på morgonen – kanske för att springa till jobbet eller för att gå och köra sitt yogapass eller gympass – så kan man räkna med att nån timme senare packa upp dem i samma skick, dvs. släta och fina. Jag ser också ett annat väldigt bra användningsområde: nämligen när man ska på middag eller after work direkt efter jobbet och vill byta om till nåt som inte ligger nertryckt i en liten hög i väskan.
Idag lanserar de alltså i Sverige och vi är stolta över att få jobba med dem – och ni kan ju bara tänka er hur kul det är att skapa innehåll kring träning och hälsa. Halleluja.
Första bloggartikeln handlar om “hur man kommer igång med träningen utan att tappa motivationen efter ett par veckor. ”
Jag har fram tills nu anpassat dagens kläder efter om jag ska till gymmet före jobbet eller inte. Har liksom tänkt att jag måsta ha kläder som inte blir skrynkliga de dagarna men ska nu testa den här boxen, som man alltså kan stoppa ner i sin vanliga väska, och som håller mina kläder skrynkelfria. Hur bra?

God morgon! Jag är så glad över att Mio hade en bra dag och kväll igår, men däremot så gick det åt skogen med blodsockret inatt. Det är det som händer när han spelar fotboll: först blir blodsockret lågt som tusan – och så äter han lite, fortfarande lågt, äter lite till, fortfarande lågt, äter lite till och vips så skjuter det i höjden. Under natten. Jag hatar diabetes. Diabetes är verkligen en sjukdom som tar det här med balans till en orimlig nivå. För den där jäkla brädan som man står på är så smal och tillåter inga svängningar. Balans och perfektion – det är vad den där sjukdomen kräver.
Nu på morgonen har jag skickat ut ett pressmeddelande (som handlar om oss själva. Mer om det imorgon) och de andra sitter och skickar ut pressmeddelande åt vår kund som lanserar i Sverige idag. Så det är en stor pressutskicksdag för vår del. Håller tummarna väldigt hårt för att vi når ut, speciellt för vår kunds räkning!
För de har en väldigt bra produkt…