Nu vill jag att vi pratar om en viktig sak här… Ni som har barn – HUR MYCKET FÅR DE SPELA egentligen? Jag är så otroligt trött på att ha den frågan ständigt gnagande i mitt huvud.
Ena gången så tänker jag “Äsch, det är ingen fara, de lär ju sig mycket (SHIT vad duktiga de är på engelska till exempel) och det är deras sätt att umgås” medan jag nästa gång tänker “Hjääälp! De måste ju hitta på annat också och kan inte spendera så mycket tid med datorer och spel”. Sen kan jag fundera i tankar som att “Det är ju ändå socialt, de skypear ju med sina kompisar när de spelar”, och sen tänker jag att det är sjukt asocialt… Ååååh! Jag blir galen. Jag kan inte bestämma mig för vad jag tycker.
Och eftersom vi har ett liv där vi sällan hittar på så mycket på helgerna (Mio är ju sjuk) så spenderar vi mycket tid hemma. Och nä, jag sitter inte och spelar yatzy med barnen hela dagarna… vilket resulterar i “Mamma, får vi spela?” Suck… Jag tycker att den här frågan är så otroligt tung och svår, och sen är det också så att om jag till exempel säger till Alvin: “Du får leka med en kompis idag istället” så blir det ju ändå spel då med. Ofta i alla fall. Hjälp mig! Vad tycker ni?
Vad enkelt att vara en hund va? Krav: Mat, vatten, lite lek ibland och kärlek. That's it. Simpelt, eller hur?
Hej på dig!
Jag var själv spelfanatisk som liten. Idag som vuxen kan jag absolut spela och uppskatta det, men har inte alls samma intresse som då och definitivt inte som barnen har idag.
Det är bra att du ändå respekterar spelandet och barnen. Jag tror inte "spel är bara slöseri med tid"-tänkandet som vissa har leder någonstans. Att förstå att det finns positiva aspekter med det är viktigt. Barnen gillar TV/Dator-spel och kommer bara tycka mamma är mossig om du inte förstår något kring det eller totalvägrar.
Jag minns själv hur uppslukad man kunde bli och att jag blev ARG om någon avbröt en i ett spel.. Speciellt när man satt 110 % fokuserad på något specifikt. Så det kan du skippa. Det leder bara till bråk.
Frågan är dock hur mycket spel du ska tillåta. Jag satt som skrivet mycket vid TV-spel och ångrar det inte som så, men samtidigt missar man mycket annat. Tänk om jag ägnat 10 % av mitt TV-spelandet på ett instrument? Lärt mig ett språk? Tränat? Jag hade varit rätt duktigt på det än idag.. Det kan jag lova.
Jag tror faktiskt det är bäst att hålla en dialog med barnen. Låta dom vara med och bestämma. Sedan komma på en kompromiss och ett visst antal timmar dom får spela i veckan… Något dom själva går med på!
Har det blivit någon diskussion med barnen gällande spelandet? Hur gick det? 🙂
Vi har haft en diskussion om att vi ska ha en diskussion, men inte hunnit ha det än. Lovar att uppdatera 🙂