Jag har inte bloggat från sjukhuset eftersom jag först hade fullt upp med en liten Mio som var väldigt dålig. Operationen gick bra men han mådde väldigt illa dagen efter. Oklart om det var för allt morfin han fick eller om det var på grund av huvudvärken. Det spelar egentligen inte så stor roll varför. Huvudsaken är att han till slut blev bra.
När jag kom till uppvaket blev han, som vanligt, väldigt gladledsen. “Mamma, mamma, mamma, det gör ont”. Han hatar att han måste vakna på operationsbordet och sen vänta (ett par minuter) tills jag kommer in på uppvaket. De väcker honom innan de rullar in honom eftersom narkosläkarna måste se till att han är ordentligt vaken. Men som alltid somnar han om så fort jag har kommit.
Efter två timmar var han ganska pigg och opåverkad.
Tyvärr varade det inte särskilt länge. Han var illamående och kräktes hela dagen, och sov däremellan.
Nu är vi hemma. Vi kom hem igår och Mio mår “bra”.De tog bort mätaren från huvudet (den som bara har suttit där provisoriskt) och så bytte de ut shunten. Tyvärr har han ganska stora ärr.
Den nya shunten är lite större än den gamla så jag är osäker på om han kommer kunna ha cykelhjälm. Det tryckte på rätt bra redan innan och lär väl vara ännu värre nu. Men det får vi kolla på sen, det får bli ett senare problem. Nu ska vi bara se till att såren läker fint och att han blir helt bra.
Åh, älskade unge vilken tur att allt har gått bra ?
Allt praktiskt löser sig säkert. Och ärr kan vara ganska coola. De kan man ha fått från björn eller hajattacker eller vad man vill. Alltid kan det imponera på eller skrämma några barn eller barnbarn i framtiden ?
Vad skönt att höra att det har gått okej omständigheterna till trots, har tänkt på er hela veckan! Hoppas innerligt att den här shunten funkar bättre ?
Tack snälla <3 Ja det får vi verkligen hoppas!