Barnen

Det är lika galet varje år. Folk (inklusive jag) stressar som galningar inför julafton, och ja det är lätt att säga att bättre planering skulle göra det lättare, men det finns ju tyvärr en del som inte går att förbereda: Barnens julklappar! Mina barn ändrar sig i alla fall fram till sista minuten så jag skulle inte vilja köpa någonting i november. Julmaten. Ja men det köpte jag igår kväll. Nu hade jag inga svåra grejer på min lista, men jag stod ändå i kö på Malmborgs i en halvtimme. Posten. Om man beställer saker på nätet – ja men då får man stå i jul-postkön. En jul-postkö är låååång! Jag bestämde mig igår för att nu ska jag bara stå här, det får ta den tid det tar. Av med mössa och vantar och in med en podd i öronen. Det var ändå rätt bekvämt faktiskt. Man kan ju passa på att andas då om inte annat.
Hur som helst – det tråkiga med det här är att vi ju gör mycket för barnens skull – och det enda de egentligen vill (utan att alltid kunna uttala det) är att vi vuxna är närvarande, att det finns vuxna som sätter sig ner och spelar ett spel eller lägger ett pussel, att någon bakar med dem, pratar med dem, ser en film tillsammans, går en promenad och kastar pinnar med dem. Typ så. Det är – och jag vågar garantera det här – det bästa alla barn kan få i julklapp. Lugna vuxna som är närvarande. Jag ska verkligen ta mig i kragen och försöka vara det hela långa julhelgen. Jag menar, nu är ju all julstress över.
Igår foam-rollade jag Alvin. Ni vet den där bollen som jag pratade om för ett tag sen, den som finns på Stadium för 129:-, den är perfekt att massera trötta muskler med. Och Alvin älskade det.

Vi fick svar från Mios läkare för ett tag sen. Vet inte om vi har kommit nåt steg närmare egentligen. Det som står i brevet är ju egentligen två alternativ:
1) Att testa att byta shuntventil – det känns sådär. Det skulle innebära ännu en operation, och vi vet ju inte ens om det är stor chans att det skulle hjälpa. Självklart kan vi tänka oss ytterligare en operation om det är för att man tror att det hjälper, men i det här fallet känns det mest som att “tja, vi kan väl chansa på det eftersom vi inte vet vad vi annars ska göra”
2) Att lägga in honom på barnkliniken – Ja nu när jag ser det förslaget så inser jag att det kanske var lite dumt av mig att ifrågasätta huruvida hans sjukdomar har med varandra att göra. Det är ju inte det som är prio 1 nu. Nu när han har ont i huvudet och inte blir bra i sin shunthuvudvärk så känns det helt meningslöst att börja utreda det där andra, det som är grunden till allt. Kanske. Eller? Ja jag vet inte. Det jag vet är att nu måste vi hitta en lösning! Vi ringde sköterskan igår, som skulle få tag i läkaren och återkomma… To be continued alltså…

YES! Jag klarade den praktiska tentan och är så himla glad. Den teoretiska har jag inte fått svar på ännu – det var två teoretiska prov eftersom jag har gått två delkurser – och jag kan lova att jag var heeelt slut efteråt. Men hur som helst, jag tror att jag får svar inom en vecka max. Håll nu tummarna för sjutton, så att jag slipper göra om det.
Nu är jag i alla fall helt PT-träningsledig i närmare tre veckor. En riktigt skön paus där jag får chans att ta igen lite. Städningen har jag inte saknat, men jodå den har väntat på mig och gör det fortfarande. Men jag längtar mer efter kvalitetstid med barn, vänner och kollegor. Det ska bli urkul. Och så en ledig helg!!! Shit vad härligt.
Och nu när de här två första utbildningarna är klara så har jag tid att stanna upp och reflektera. SHIT vad mycket jag har lärt mig redan! Jag kan utifrån hållning analysera hur mycket som helst hos en person – vad som behöver tränas mer eller mindre, jag vet hur man faktiskt gör för att bygga större muskler, få bättre kondition, springa snabbare och så vidare, jag vet vad varenda (ja jäkligt många i alla fall) muskel har för funktion i kroppen och vart de sitter, ja jag vet till och med vad de heter på latin, jag vet vilka muskler som ofta brukar vara stela hos gemene man, jag kan alla grundövningar i ett gym (marklyft, axelpress, cable cross, squat m.fl) och kan analysera så att de blir rätt utförda och så vidare och så vidare och så vidare… Jösses vad mycket jag har lärt mig. Och jag älskar det!

När jag började utbildningen så tänkte jag att jag skulle köra lite extra online, men nu vete tusan – jag kommer även att vilja träffa folk och går lite igång på grejen att få lära andra hur just de ska göra för att få den kropp och hälsa som de vill ha. Sprida det som jag har lärt mig vidare, fast på en individuellt anpassad nivå så klart. Jag är inte helt säker på ännu vilken inriktning jag kommer vilja ha. Brinner lite extra för kost och tror att jag kommer komplettera med en kostrådgivningsutbildning så småningom. Jag har, under resans gång, blivit mycket mer intresserad av gym och muskler än vad jag trodde (Kost och hälsa var jag redan intresserad av), så vi får se. Jag vill helt enkelt hjälpa folk att nå resultat! Det är så himla kul 🙂

PS. Jag är fortfarande inte färdig PT – det är en bit kvar. Nu är jag “bara” tränare/ instruktör. Jag kan definitivt sätta ihop enklare program men kommer fördjupa mig mycket, mycket mer i nästa steg av utbildningen. Sen – i mitten av december – är jag PT om allt går vägen.

Idag är det dags! Idag ska jag skriva två tentor samt göra en praktisk tenta. Är svin-nervös för den praktiska. De teoretiska går liksom som de går, den praktiska – ja där gäller det ju att behålla lugnet under 45 minuter, och komma ihåg alla övningar. Vi kommer att vara två och två och ska vara instruktör respektive kund så mina arma muskler (som redan har fått en massa träning senaste dagarna) ska få jobba igen.

Så här står jag nu, i köket med ett fiskespö, för att gå igenom allt vi ska kunna. Grepp, startläge, stoppläge och så vidare. Wish me good luck!!

Igår hade vi näringslära med Jill Holmström. Hon krossade ett par myter vilket alltid är härligt. Den ena myten – den om att tillsatsämnen, alla de där “hemska e-ämnena”  är farliga – krossades. Visst finns det mer eller mindre nödvändiga e-ämnen i livsmedel – Jag brukar till exempel försöka välja bort livsmedel som innehåller smakämnen och färgämnen (Jag köper hellre “Smör” än Lätt & Lagom, Lätta, Flora etc. som egentligen är gråa sörjor där man tvingas tillsätta smakämnen, aromer och färgämnen för att det ska likna den verkliga produkten “Smör”) – men andra fyller en vettig funktion och – Nej, tillsatser är inte farliga.
Ett problem däremot är när tillsatsämnen tar plats från näringsämnena och därmed gör livsmedlet mindre näringsrikt.
Mitt hetaste tips är att man själv läser om vilka e-ämnen som används i ett livsmedel och sen går in här och ser vad det egentligen är.  Många gånger är det urenkelt att göra en egen bedömning om huruvida man vill köpa den produkten eller inte.
Jag personligen tror att vi har ett ännu större problem i att vi ibland (ofta?) väljer dålig mat (snabbmat eller annan restaurangmat som inte är vald ur näringssynpunkt), äter socker i olika former (utan att tänka på det?), röker, dricker alkohol, inte får i oss tillräckligt med omättat fett och d-vitaminer och så vidare… Jag tror att vi borde börja titta där istället även om det ena inte behöver utesluta det andra.

 

Jag har en hemuppgift: Att skapa ett personligt träningsprogram till en person som är nybörjare eller motionär (steget efter nybörjare). Det kan vara inom kondition eller styrketräning, vilket du vill. Är du sugen? Hojta omgående!

I förrgår, på utbildningen (till PT) så förstod jag verkligen innebörden av “Rörlighet före styrka”. Jag är väldigt rörlig men har inte lika stora muskler som vissa av killarna. Det blev dock väldigt tydligt när jag vid ett tillfälle (trots avsevärt mycket mindre muskelmassa) lyfte tyngre än en av killarna. Varför? Tack vare min rörlighet och på grund av hans icke rörlighet. Rörlighet är såå viktigt om man vill bygga muskler! Ett väldigt bra sätt att öva upp sin rörlighet är genom dynamisk rörlighetsträning (dynamiska stretchövningar) en stund varje dag. Tio minuter om dagen räcker för att se resultat rätt så snabbt. Dynamisk rörlighetsträning är något som alla borde göra. Alla behöver vara rörliga, även om man inte är ute efter att bygga muskler. Så… dynamisk rörlighetsträning tio minuter om dagen – Do it! Jag lovar att din kropp behöver det.

 
 

Jag ska prata och lära ut om PR. Det är som ett seminarie som ska filmas och som ska användas som utbildnings/ inspirationsmaterial. Jag tänker att jag kan prata om det här:

• Vad är egentligen PR bra för och varför väljer man det istället för marknadsföring?
• Hur kommer man igång med att skriva ett pressmeddelande?
• Tips på hur man skriver ett pressmeddelande med do's and don'ts
• Hur skriver man en bra rubrik?
• Hur når man ut till media?
• Vilken ton bör man ha i ett pressmeddelande?

Det är typ det jag kan komma på. Hade blivit så himla glad om jag kunde få tips på fler grejer att ta upp. Finns det frågor och funderingar? Shoot! Jag blir mer än tacksam för tips!

Jag och Anni tänker också att vi ska köra ett seminarie. Vi ska bara komma på ett väldigt bra ämne (inom det vi sysslar med).

Han mår bra! Han har varit i skolan hela dagen. Det är svårt att beskriva kärleken jag känner till hans underbara klasskompisar. Varför? Jo, de är så, från hjärtat, brydda om hur han mår. Frågar hur han mår, hur ont han har, säger att de saknar honom och att jag ska hälsa till honom. Och så när han kommer tillbaka till skolan – som i morse – de kramar honom hårt och länge på ett sånt där vuxet och innerligt sätt. Helt fantastiskt. Och lillebror springer stolt före och skriker: “Mio kommer till skolan idag! Mio kommer till skolan! Han är här!” Vet inte vem som är gladast, men jag är i alla fall överlycklig! 

Det där tugget som man har med sina vänner och bekanta om enklare vardagligheter, med sina barn om vilken teckning som är coolast eller vilken pärlplatta som är finast, med sin bästis om… saker som bara hen får höra – det där tugget som är nästintill terapeutiskt, det har jag med Sofia varannan vecka. Om entreprenörskapet och alla ups and downs som det medför. Och det fina i det hela är att vi gör det med mikrofonerna på. Med er! Så att ni också kan höra. Den här veckan pratar vi lite om att Sofia är i startgroparna med att ta in investering och att jag är i lanserings-mode med NewsHubby. Lyssna gärna om ni vill hänga med på vår berg-och dalbana. I Entreprenörspodden.