alexandrabylund
Skånska influencers sökes
Podcastseminarie
Det har varit ännu en hysterisk dag. Jag hinner inte med allt jag ska på jobbet, jag har dåligt samvete för att jag inte hinner hänga en massa med barnen nu när de har lov, jag hinner inte hålla i ordning hemma och ja, livet känns helt enkelt som en enda lång to do-lista som bara blir längre och längre. Jag förstår inte hur jag ska hinna få ihop allt. Men det får jag ju alltid till slut. Allt kommer gå bra, jag vet ju det. Men jösses vad mycket det är just nu. Det är också himla kul, det måste jag säga, men jag önskar att jag hade kunnat dela mig i två delar, haft en assistent och en chaufför och en… ja jag vet inte vad. Fler av mig helt enkelt. Så fort podcastseminariet är över imorgon kan jag börja fokusera på offerter som ska iväg och utbildningarna som jag ska köra nästa vecka. Imorgon kväll har jag inte barnen heller så då kan jag jobba hur länge som helst. Planen är att jag då ska bli klar med allt utom utbildningarna. Men först – skönhetssömn, för imorgon ska jag upp extra tidigt. Ska hämta upp Sanna 06,45 nämligen.
Så här gör vi våra KeyNotes
Varför ska man starta en podcast?
- 45% av de som hör om en sponsor i en podcast besöker den sponsorns hemsida (det är helt fantastiska siffror!)
- 43% av de som hör om en sponsor i en podcast överväger att göra ett köp (Också vansinnigt bra siffra)!
- Lyssnaren känner att hen lär känna den som poddar eftersom man ofta lyssnar på samma sätt som när man pratar med sina nära (genom hörlurar i telefonen)
- Lyssnaren känner större lojalitet än när hen läser en text.
- Det är lätt att övertyga med hjälp av röst, röstläge, ton, volym etc.
Hos läkaren
Tips för när du ska vara moderator
- Jag börjar med att fråga personen som har bjudit in talarna, David i det här fallet, om vilka de är och vad de ska prata om. Sen går jag in och kollar i programmet och läser på lite själv. Genom att både höra och läsa så får jag in det bättre i huvudet.
- Sen lägger jag upp hela dagens program i ett Google-dokument som jag kan plocka fram från min iPad. Jag ser alltid till att det, när det är 100% klart, finns tillgängligt även i offlineläge. Jag vill inte hamna i en situation där dåligt wi-fi gör att jag inte har koll på vad nästa talare heter.
- Jag tar reda på all info om toaletter, pauser, lunch, wi-fi för att ha koll om någon skulle fråga. Jag brukar desutom ta upp det innan vi kör igång dagen, alla såna praktikaliteter som folk vill veta. (Överlag så ser jag till att ha så mycket koll som möjligt, det underlättar ifall jag skulle vara nervös).
- Sen skriver jag mitt introtal. På Internet i fokus pratar jag bara ett par minuter innan dagen kickar igång. Jag som moderator ska ju inte hålla nån egoshow, utan jag är mer en transportsträcka till allt spännande som ska hända och har som största uppgift att lyfta talarna. När det kommer till introtalet så undviker jag att börja med “Hej jag heter Alexandra, jag jobbar som…” Det finns ingen tristare inledning än att börja förklara vad man jobbar med. Det är bättre att tänka som i en filmtrailer – att man ska fånga publiken med nåt intressant direkt. Typ “Hej jag heter Alexandra och jag ska vara moderator här idag och tycker att det är extra spännande i år eftersom det handlar om Sociala medier. Visste ni att 79% av Sveriges tvååringar hänger på internet? Eller att de som delar på FB nuförtiden är dem som är mellan 55-75 år?” Typ så började jag i onsdags. Man skulle kunna dra det ännu längre och börja med det mest intressanta och sen, efter ett par meningar säga “Jag heter Alexandra och jag ska vara moderator”. Alltså att presentationen inte kommer först. Men det där är lite upp till vad man själv är bekväm med förstås. Jag tycker bara att man ska försöka undvika att ta det tråkigaste först.
-
Ibland är det svåra namn att uttala, och det händer förstås att jag säger fel eller gör nåt fel under dagen, men då brukar jag bara säga som det är, typ “Oj, det där var svårt att uttala” eller “Oj, där blev det visst fel” istället för att generat försöka släta över det obemärkt. För det går ju inte obemärkt förbi, så det är lika bra att ta upp det.
- Innan jag går upp på scenen – här kommer vi nästan till den viktigaste biten – ser jag till att känna mig så “hemma” på platsen som möjligt. Jag kommer i god tid och känner av stämningen i rummet, går upp på scenen om det är möjligt, pratar med ljudteknikern och får mitt headset påsatt, går omkring och pratar med människor som droppar in, gör en powerpose på några minuter (Ja det hjälper!) och är för mig själv en stund för att fokusera på de första minuterna på scenen. Jag går igenom i huvudet vad jag ska säga och undviker att prata med folk de sista minuterna.
- När det gäller själva snacket med talarna, och frågorna som jag ställer, så ställer jag nyfiket alla frågor som dyker upp i mitt huvud. Jag ser det som mitt jobb att ställa de där frågorna som många kanske vill ställa men känner sig för dumma för att göra. Och om talaren svarar svävande på nånting så frågar jag gärna igen för att hen ska utveckla. För att bara ställa ytliga, självklara frågor är trist tycker jag… jag vill mycket hellre gå in lite på djupet. OBS! Jag pratar inte om att gå in på det personliga planet här ? Men ändå att man går in lite mer på djupet om det känns relevant.
- En annan sak att tänka på som moderator (eller vid vilket scenuppdrag som helst) är att du ska vara dig själv. Att skriva skämt som du vanligtvis inte skulle dra, och försöka leverera dem på scenen, är en dålig idé, eller att försöka sig på nåt annat som du har sett att folk gör och som du tänker att “Nu ska jag minsann också” är också en dålig idé. Gör det istället till din grej och så fort du är varm i kläderna så kan du börja dra spontana skämt om det är läge.
Mina planer i veckan
Bloggvett och etikett
- Svara på kommentarer! Om dina läsare tar sig tid att faktiskt gå in och skriva en kommentar, vilket är rätt ovanligt nuförtiden, så borde du vara tacksam över det och svara tillbaka. I alla fall om du ser din blogg som en plattform för tvåvägskommunikation. Det finns undantag för det här, och det är när man har en väldigt stor blogg och omöjligt kan hinna svara på varenda kommentar. Men om det är så, så kan du i alla fall försöka visa att du läser kommentarerna genom att svara på några varje dag – och faktiskt också tala om det i bloggen, att du svarar på x antal om dagen, men omöjligt kan hinna alla.
- Länka! Att länka till andra sidor och andra bloggar är att göra läsaren en tjänst. Jag älskar när folk är duktiga på att länka eftersom det gör det lätt för mig att fördjupa mig om jag vill. Och hög användarvänlighet på nätet är så klart något vi alla borde sträva efter. Att tänka “jag är större än du så varför ska jag bjussa på en länk” säger mer om dig än om nån annan. Det är snålt och fult helt enkelt. Det är samma typer som hoppas på att det är dåligt väder hemma när de själva ska på solsemester på Mallis.
- Sätt en vettig rubrik! Sätt gärna en lockande rubrik och som gör att man förstår vad texten innehåller, men… se till att texten lever upp till rubriken. Undivk alltså “Vi ska skiljas” om det handlar om att ni ska lämna ifrån er marsvinet en vecka.
- Kolla så att alla är ok med att vara med på bild! Även om du enligt lag har rätt att publicera bilder på andra människor (så länge det inte är kränkande etc. Låt oss inte gå in på lagarna här…) så undvik att göra det om inte personerna själva är med på det. Ännu mer noga ska man så klart vara om barn är inblandade. Publicera aldrig bilder på andras barn.
- Skriv bara om sånt som du kan skriva om! Undvik att skriva om hemliga möten och projekt om du inte kan berätta nåt av värde kring det. Om du till exempel vill prata om en känsla kring ett projekt (som råkar vara hemligt) så är det förstås ok, men att skriva om projektet och låta det bära ett helt blogginlägg, när du ändå inte kan skriva vad det handlar om, är meningslöst och bara störande.