Månad: juli 2016

Sociala medier

Nytt poddtips med massor av inspiration

Av Alexandra Bylund / 31 juli 2016, 23:25

Hur kan jag ha missat den här podden? Jag älskar hur Sofia PT-Fia Sjöström intervjuar bloggare om deras liv. Flera av de som blir intervjuade har jag lyssnat på förr, i andra intervjupoddar, och jag har nästan tröttnat lite på att höra deras stories. Inte för att de är tråkiga, utan för att jag har hört samma story flera gånger. Och det är det som är grejen här – det är inte samma story. Sofia drar liksom ut lite djupare snack på ett jättebra sätt. Nu senast lyssnade jag på intervjun med Janni Delér – som tydligen inte kan gråta, utan alltid är glad. Scary tycker jag, som är livrädd för känslor som inte får komma ut.
Bra podd. Lyssna! Här.

Kommentera (0)

Personligt

Gladiatorerna, Holy greens och nästintill påkörd bankkille

Av Alexandra Bylund / 31 juli 2016, 21:20

Vilken skön söndag det har varit. Jag måste erkänna att jag tycker att det var rätt skönt att det inte var strandväder. Istället var vi ju då på Gladiatorernas hinderbana.
Sen åkte vi och satte oss på trappan vid kanalen och drack heligt vatten. Från Holy Greens. Igen.Åkte och hämtade hem den här killen.Rensade ut alla de sista leksakerna. Snyft. Och var tvungna (vissa av oss) att leka med varenda en av dem innan de åkte ner i Sellpy-påsar.Så åt vi pizza. söndag På väg hem från stan såg jag min bankkille (och skoputsare. Han är lite allt-i-allo), men han ignorerade mig: mess1 mess2

Kommentera (0)

Träning

Övning för snyggare hållning

Av Alexandra Bylund / 31 juli 2016, 18:05

Den här övningen är sååå bra för så många. Jag ger några exempel:

Om man sitter mycket på kontor eller vid en dator.
Om man vill få en snyggare och bättre hållning.
Om man vill få bak axlarna lite.
Om man ofta får ont i ryggen och nacken.
Om man tränar mycket bänkpress och kanske inte så mycket baksida och därmed blir väldigt stel.
Om man är stel i övre delen av ryggen, nacken och axlarna överlag.

Ja men ni förstår ju… den är alltså bra för alla skulle jag säga.
När jag inte var så van inne i gymmet så kunde jag tycka att det var pinsamt att gå fram till de “manliga” delarna där folk stod och grymtade och ibland skrek. Jag kände mig väldigt newbie och bortkommen där bland allt testosteron. Men för det första… vadå manliga? Glöm det! Hatar att jag ens har tänkt så. Och för det andra… pinsamt inför vem? Vem bryr sig? Alla är så inne i sin egen träning, och so what om man inte riktigt kan. Då får man väl lära sig då.
Men jag tänkte ändå att, om det nu finns fler som är som jag var, så ska jag förklara hur den här övningen går till. Den görs i någonting som heter Cable cross, och det är inte alls komplicerat. Läs bara det här så kommer du förstå:
Man börjar med att sätta fast de där små plasthandtagen i de nedre vajrarna. Det finns vajrar och hakar både uppe och nere, men välj alltså de nedre. Sen kan du välja den lägsta vikten, för den här övningen blir tung efter en liten stund. Skulle det bli för lätt är det bara att höja sen. Roligare att höja än sänka 😉
Börja med att ställa dig i grundposition: avslappnat och med en naturlig hållning och spänning i magen (Sug in naveln). Ta handtagen korsade, det vill säga det högra i vänster hand och tvärtom.Håll axlarna nere genom hela rörelsen…… även när du kommer högre upp med armarna……som ska vara raka hela vägen upp till toppen. Armarna alltså. Hit upp ska du. Här slutar rörelsen och du går tillbaka igen i samma hastighet. Lycka till ??

Kommentera (0)

Sociala medier

Nytt soffbord

Av Alexandra Bylund / 31 juli 2016, 14:37

Jag har så himla svårt att hitta soffbord som jag gillar. Vill ha ett som är fint (så klart) men som ändå är lite praktiskt, så att vi kan sitta där och äta våra fredagkvällar i höst. Det är liksom veckans höjdpunkt – fredagsmys framför Tv'n. Får se hur länge till kidsen är med på det. Snart kommer väl Mio och säger att han ska hänga ute fredagkvällar. Hjääälp.
Hur som helst – jag har äntligen hittat ett soffbord i alla fall. Eller egentligen två. På Ikea. Här. Och här.

Kommentera (0)

Personligt

Gladiatorerna i Malmö

Av Alexandra Bylund / 31 juli 2016, 12:02

Jag ringde till barnen och berättade den glada nyheten att deras mamma (ja jag då) tänkte göra en rolig aktivitet med de idag – nämligen gå och titta på Gladiatorerna och Barnens hinderbana. Som alltid så möts jag av: “VAAA? Varför då? Nääää, det låter inget kul”. Amen kom igen… det är inte jag som vill gå på barnaktiviteter, och jag vet ju att det blir kul för dem när vi väl kommer dit. Men det är som att det är deras default-läge… “Näää… suck… måste vi?” Är alla barn så? Hur kunde mina bli så när jag är raka motsatsen? Jag blir så tacksam att jag står och hoppar och klappar händerna typ när andra kommer med initiativ så . Men inte Mio och Alvin. Är era barn också så?
Hur som helst – idag ska vi på Gladiatorerna (Jihaaaaa!) Tänker att vi äter en glass där… och så ska vi titta på Tinas dotter som ska springa hinderbanan. Det blir kul. Annars tar jag gummiband och fäster upp mungiporna de små älsklingarna ❤️ ??

Kommentera (0)

Personligt

90-tals-festival-yra

Av Alexandra Bylund / 31 juli 2016, 11:01

Det var väldigt kul igår! Vilka minnen! Vi var ett gäng tjejer som hängde där precis hela dagen. Trodde aldrig att vi skulle orka så länge. Det höll ju på från 12 till 24. Men det var så himla roligt! Wow alltså! Festivaler är kul, speciellt när man slipper sova i nåt sunkigt tält och vakna upp dagen efter med en massa flaskor och glas omkring sig. Är lite för bekväm för sånt. Men en dag så där, med strålande sol (ja ja, lite regn också men det spelar ingen roll – man torkar) så är det helt fantastiskt. Jag trodde att alla artister skulle vara väldigt “gamla” och avdankade, men måste säga att många såg ut som förr i sina scenframträdanden, fast äldre. 2 Unlimited, Peter Andre (över förväntan faktiskt), East 17, Vengaboys, Haddaway, Snap…
… och så Rob'n Raz och D-Flex D-flex Det här är den bästa sortens utgång – med musik på det här sättet. Nu ser jag fram emot nästa musikevent: Jag och min kompis Maria ska till Stockholm om två helger och se min favoritartist all time – Veronica Maggio. Och vi har platser på rad 4. Det kommer bli magiskt.

Kommentera (0)

Personligt

“Vi somälskar 90-talet”

Av Alexandra Bylund / 30 juli 2016, 11:25

Idag blir det dans hela dagen och natten lång. Jag börjar med ett Sh'bam-pass nu på morgonen, och sen så ska jag direkt hem till Johanna – för klockan 12 börjar festen i parken. Har ni hört talas om “Vi som älskar 90-talet?” Så sjukt himla jättekul grej. Alla – ja jag menar verkligen alla som man lyssnade på under 90-talet är samlade på ett och samma ställe. Min absoluta favorit är Snap och I got the power. Men sen kommer det ju en massa andra dit också; East 17, E-Type, Vengaboys, Basic Element (som jag har jobbat med när de körde sin första turné. Amen hur kul period var det då? Jösses!), Peter Andre, 2 Unlimited, Captain Jack… ja men en himla massa kända artister från 90-talet helt enkelt. Här finns en Spotify-spellista med alla artister. Om du skulle råka lyssna och dessutom råka bo i Malmö och bli så himla sugen du med, så går det fortfarande att köpa biljetter.
Det håller på från 12 till 24 så vi får se hur fötterna och benen känns imorgon… Det här kommer bli sååå kul. Förhoppningsvis så händer ingenting här i bloggen förrän imorgon då alltså. Håller tummarna för det, det vill säga att det blir en heldag och kväll ?

Kommentera (0)

Personligt

Diabetesnätter suger

Av Alexandra Bylund / 30 juli 2016, 10:32

Mina nätter – herregud! Jag är sååå tacksam att jag somnar om inom loppet av tre minuter. För jag vaknar nämligen massa gånger varje natt. Det har gjort att jag har börjat gå och lägga mig väldigt tidigt – typ mellan 22 och 23, men så vaknar jag alltid minst en gång innan midnatt. Och så fortsätter det så… jag vaknar vid 1, vid 2 och 3 kanske, och så vid 5 – ja massa gånger helt enkelt. Och varför gör jag det då? Jo, svaret är Diabetes! Mios blodsockervärden måste ofta kollas på nätterna, speciellt nu på sommaren när alla måltider är framskjutna och han därmed äter (och tar insulin) senare på kvällarna, närmare läggdags.
Jag känner mig dock alltid utsövd eftersom jag somnar om väldigt snabbt och för att jag är noga med att lägga mig tidigt så att jag totalt sett får många timmars sömn. Men det är ändå rätt drygt. Nu har barnen sovit hos Jonas två nätter och då känns det extra onödigt att vakna. Jag har liksom ingen funktion att fylla där mitt i natten. Men det resulterade i alla fall i att jag idag tog sovmorgon! Min sämsta gren. Sovmorgon tänker ni nu… klockan är ju bara 8,30?? Ja men jag sov till 8 och för mig är det jättelänge. Helgen börjar på bästa sätt! lordag

Kommentera (0)

Entreprenörskap

När ledarskapet är lite tveksamt

Av Alexandra Bylund / 29 juli 2016, 20:10

Jag tycker att det verkar gå bra på kontoret, men tycker att Annis ledarskap är lite tveksamt. Eller? Är jag hård?

Kommentera (0)

Entreprenörskap

Saker att tänka igenom innan du startar en startup

Av Alexandra Bylund / 29 juli 2016, 16:55

Om du inte orkar läsa hela min story (som är lite sorglig – i alla fall för mig) så får du scrolla ner till tipsen som är lite längre ner…
Mitt första heltidsföretag som jag startade var en startup. På ett sätt känns det som igår, men på att annat sätt så känns det som att det var i ett annat liv. Det var en fantastisk men också väldigt jobbig resa. Och hjälp vad vi lärde oss mycket om allt. Om investeringar, värdering av företag, budgetar, revisorer, anställningar (jag hade jobbat mycket med personal tidigare så den biten “kunde” jag, om man nu kan kunna det), optioner, aktieägaravtal, luriga personer, bra personer… ja allt. Till och med en massa om livet också.
Jag minns det som igår när vi anställde den första personen, en utvecklare. Vi hade 250,000 kronor som vi hade tagit in som första investering, och det skulle räcka tills nästa runda som skulle bli 1 miljon. Som skulle räcka till nästa runda som skulle bli ett par miljoner. Som i sin tur skulle räcka till nästa runda som var på 7,5 miljoner kronor. Men sen hoppade jag av. Det var en av de största (ur negativ synvinkel) dagarna i mitt liv, det var så himla trist att tvingas ta det beslutet. Tvingas för mitt eget bästa alltså. För jag och min medgrundare kom inte överens och varje minut var en plåga. Går inte in djupare på det här, men varje minut var verkligen en plåga. Men ändå… den dagen jag valde att sluta så var det med stor sorg i hjärtat. Det var liksom som att bara kasta bort en bebis. Vi hade ju jobbat för och trott på det här under så lång tid.
Jag minns väldigt tydligt när vi lanserade, och när vi (efter att ha jobbat dag och natt i flera månader med att skapa listor till tidningar och sajter i hela världen) till slut nådde ut till den ena stora tech-sajten efter den andra. Vi var på Techcrunch, Mashable och The Next Web, de flög hit till lilla Malmö från The Fast Company för att fota oss – intervjun tog de via Skype.
Den här bilden kom de hit två personer för att ta. Från The Fast Company i London. Vi höll på en halv lördag. Herregud 🙂Vi var i New York Times, i Wired… ja överallt. Och när min medgrundare ringde mig och sa: Nu är vi på TV, på CNN – höll jag på att dö. Det var en sån overklig och fantastisk känsla. Wow alltså. Lilla vi. I Malmö. På internationell tv. Det var stort.

Men som sagt – en dag i januari, för drygt 2 år sen, så valde jag alltså att lämna. Själva beslutet hade nog legat och grott där ett tag, utan att jag visste det, men själva avslutet skedde plötsligt. Det var nånting som hände, som gjorde att det blev för mycket, så jag tog mina grejer – bara några minuter efter att vi hade landat på vårt nya kontor med en massa Ikea-möbler – och gick. Det var det svåraste jag har gjort i hela mitt liv, men jag har aldrig ångrat det. Inte tvekat en sekund. Visst var det oroligt där i början – Hur ska jag kunna försörja mig? Vad händer nu? och så vidare – men samtidigt så hade jag en känsla av det bara måste lösa sig. Och det gjorde det. Jag gjorde någon slags exit kan man säga, i två omgångar. Slutade jobba i företaget, gav tillbaka några andelar, sålde några… och utan att gå in på för många detaljer så löste det sig på ett bra sätt. Och företaget då? Jo men det lever kvar än idag vilket jag är väldigt glad över. Även om min resa har gått en helt annan väg…
Här är några saker som jag tycker att du ska tänka igenom innan du startar en startup:

Starta tillsammans med en annan person men var väldigt noga med att det är med rätt person. Det är bra att ha en medgrundare som är bra på de grejer som du inte är bra på, så snacka igenom det innan ni startar. Vad vill du göra? Vad vill den andra personen göra? Det är viktigt att ni kompletterar varandra.
Fundera igenom vad målet är. Är det att göra en exit, så räkna med att det tar dubbelt så lång tid som du tror. Kan du tänka dig att jobba med det här helhjärtat i 5-10 år och med låg lön? De flesta investerare förväntar sig att du tar ut en lön på max 15-20,000 kronor de första åren, och kanske ingen alls det allra första året.
Kan du tänka dig att jobba nästan dubbelt så mycket som “vanliga” människor och inte ha några längre semestrar? Eller med andra ord: Kan du tänka dig att ta bort en stor del av din fritid, dina hobbies och ditt sociala liv?
Kan du sälja? Du måste sälja hela tiden nämligen. Så fort produkten är färdig, eller helst innan egentligen, så ska den säljas eller säljas in på ett eller annat sätt. Det är lätt att bygga, bygga, bygga och sen när det är klart så tror man att man ska ta världen med storm, men så glömde man bort att man måste sälja, sälja, sälja också.
Om en av anledningarna till att du startar eget är att du vill vara din egen chef och inte ha någon att rapportera till – tänk efter om du verkligen är typen som kan tänka dig att rapportera (och eventuellt känna skuld) till investerare. Du har kanske ingen chef, men du har ändå väldigt många som har stort intresse i ditt företag och allt du företar dig.
Kan du tänka dig att leva i ständig otrygghet? För det måste man räkna med, främst ekonomiskt. Det är ständigt en jakt på nästa investering samtidigt som produkten ska utvecklas i en rasande fart och lönerna ska betalas ut.

Lät det negativt nu? Det menar jag absolut inte – det är en fantastisk resa att göra. Men de saker som jag har räknat upp ovan är inget man kan förhandla bort. Det bara är så, och det är bra att veta det innan man startar. Och om min lista inte skrämde dig så säger jag: Köööööör!

Kommentera (0)