År: 2018

Lite av varje

Lita alltid på magkänslan!

Av Alexandra Bylund / 30 september 2018, 18:13

Hur är det med er? Litar ni på er magkänsla? Eller intuition kanske man också kan kalla det… men ni förstår säkert vad jag menar. Litar ni på den så pass mycket att ni kan gå den väg som intuitionen säger? Kan ni ta beslut utifrån det? Jag har extremt stark intuition, och är känslig för när stämningen förändras i ett rum, och jag brukar kunna, och vilja, lita på den. Fast jag har kommit på, på sistone, att om jag inte riktigt kan uttala vad det är som känns i magen – men jag ändå känner någonting – så är jag sämre på att lyssna på känslan. Då blir jag mer logisk. Och det slår aldrig fel. Efteråt så inser jag: Jag ska alltid lita på min magkänsla, även om jag inte riktigt kan förklara vad det är den känner, för den har rätt. Alltid! Men kan man göra det? Alltid lita på sin magkänsla? Det låter lite flummigt kanske…

Men jag tänker så här: de logiska delarna kokas väl ner tillsammans med de lite mer flummiga delarna och bildar tillsammans någon slags magkänsla eller intuition, så därför innebär inte “att lita på sin magkänsla” att man inte har med fakta och logik i sina beslut, eller hur? Problemet när man inte litar på sin magkänsla är att man, förutom att ta fel beslut, även gör någonting väldigt dumt mot sig själv. Misstror och litar inte på… Är ni med? Berätta gärna hur ni tänker kring magkänsla… Litar ni på den eller tycker ni mest att det låter flummigt? Jag har alltid litat på min som sagt men tänker göra det ännu mer!

Kommentera (48)

Lite av varje

Lugnet i Norrland

Av Alexandra Bylund / 30 september 2018, 13:50

Heeej kära ni! Det känns som att jag har varit borta huuuur länge som helst – både hemifrån och från bloggen… fast jag bloggade igår morse. Hur mår ni? Haha… kul ändå att jag har saknat att prata med er.

Jag sitter just nu på flygplatsen och slås av det underbara norrländska lugnet. Alla är så himla ostressade och snälla. Mio hade älskat folket här, och det påminner mig om att vi har hängt alldeles för lite hos släkten i Norrland (Skärpning!) – eftersom han hatar att vara i miljöer där folk är stressade och inte närvarande. Här stiger man liksom in på flygplatsen, inte så mycket folk, kommer bort till incheckningsautomaterna och möts av en norrländsk kvinna som lugnt säger: “Ska du till Bromma?” och sen ser till att jag vet exakt hur jag ska göra när jag automatincheckar. Och just det där med automatincheckning känns nästan lite ironiskt eftersom hon står bredvid mig hela tiden. Och sen går vi tillsammans bort och lämnar min väska på bagage drop. Ja men ni förstår vad jag menar va? Det är så underbart med icke-stressande människor som är närvarande och vänliga.

Här sitter jag och äter lunch och bloggar. Flyget är lite försenat men jag tar det med norrländskt lugn… ?

Frågan är: Hur skapar man det här lugnet inifrån och ut egentligen? Så att man liksom alltid kan bära med sig det, oberoende av miljön runtomkring en? Är det ens möjligt? För visst hade det varit härligt att alltid vara närvarande och lugn och ha den där harmoniska blicken som får alla att känna total trygghet och inkluderande? Hur gör man??

Kommentera (16)

Lite av varje

Åre!

Av Alexandra Bylund / 29 september 2018, 07:38

God morgon från Åre! Resan hit igår gick jättesmidigt. Flög från Malmö till Stockholm, väntade en halvtimme på Bromma och flög sen vidare till Östersund där jag blev hämtad av min kompis som jag hälsar på här.

Att sitta på ett flygplan är så himla rogivande tycker jag. Speciellt när det inte finns WiFi. Ja faktiskt! Haha… säger jag som är den mest telefonbereonde personen på jorden. Men i alla fall… på flyg, och på resor överlag, så är jag himla bra på att lägga ifrån mig telefonen (speciellt om barnen är med på resan) och sätta mig med en bok. Så det gjorde jag nu med. Resan mellan Malmö och Stockholm tog en timme – jag läste halva tiden och sov halva tiden. Helt ensam på ett tre-säte. Lyx!

Och sen mellan Stockholm och Östersund lyssnade jag på Fredagspodden. Jag var lite nyfiken på om Hannah & Amanda skulle ta upp något om den påstådda mobbningskulturen i deras företag. Så hemskt. Om det ligger någon som helst sanning i det alltså. Jag förstår inte varför man inte är snäll. Att vara snäll låter så klyschigt men det är någon av de bästa (och mest självklara?) egenskaper som finns tycker jag.

Hur som helst, på kvällen åt vi något av det godaste jag har ätit i hela mitt liv. Maj Gadd! Se upp kids, för snart kommer jag hem och då blir det rostad blomkål och Tahini för hela slanten. Ska givetvis tala om för er sen hur man gör. Det är svinekelt.

Nu ska vi äta frukost och bege oss iväg ut här. Jag ska ta lite bilder från det vitklädda (!) landskapet. Japp, det kom snö igår kväll. Kanske den enda snön jag får se i år. Hälsningar en snöromantisk Malmöbo.

Kommentera (65)

Lite av varje

Alltid när jag reser

Av Alexandra Bylund / 28 september 2018, 06:40

Goood morgon!☀️ Idag bär det alltså av till Åre, men först har jag en del morgonbestyr att göra. Barnen ska upp och iväg till skolan och jag har ett telefonmöte innan jag sticker. Är egentligen ledig idag men var tvungen att stoppa in det för att få veckan att gå ihop. Vi var ju iväg i Båstad måndag och tisdag och så har jag varit i Lund med Mio… dålig vecka att vara ledig. Men men…

Jag är nästan färdigpackad men just när man ska iväg till ett lite kallare ställe och ska ha med sig funktionskläder så blir det ju en del extra… och packa lätt har aldrig varit min starka sida. Men den här gången tycker jag ändå att jag har varit minimal. Jag har en outfit tills ikväll, en tills imorgon kväll och 1 1/2 till lördag och söndag (hemresedag ju). Med 1 1/2 så menar jag att samma jeans funkar i två dagar. Och så har jag då tretusen lager med funktionskläder. Jag ska inte frysa! Och vandrarkängor.

Hur som helst, det här är prylar som jag alltid har i handbagaget och som jag aldrig skulle resa utan:

en bok att läsa
en bok att skriva i + en penna (får alltid en massa inspiration när jag reser)
hörlurar för att kunna lyssna på poddar och ljudböcker
en supertunn sjal som jag kan ha över huvudet utan att kvävas – så slipper jag sitta och sova in public så att säga. Mycket lättare att göra det för sig själv, under sjalen, i “mörkret”

Men nä hörni, nu ska jag väcka mina små killar och kicka igång dagen här! Vi hörs under resan! Vad har ni för helgplaner? Är det fler som är ute och reser?

Kommentera (16)

Barnen

En himla mysig dag i lila tröja

Av Alexandra Bylund / 27 september 2018, 18:59

Vilken mysig dag det blev idag! Jag hade ju helt och hållet glömt bort att Alvin skulle med till Lund så när jag sa det till honom i morse så blev han alldeles överlycklig. Jag tror att han ofta känner sig lite utanför när det alltid är Mio, Mio, Mio. Men idag åkte vi som sagt alla tre. Vi började med ett besök på barnsmärtenheten där Mio först skulle ner i en gympasal – och Alvin fick till sin stora glädje hänga med. Jag var inne på samtal med en av de andra där så jag fick inte hänga med. Mio blev bättre och bättre under morgonen och har mått hur bra som helst idag. Så skönt!! Trots en dålig start så blev det alltså bra. ♡

Efter barnsmärtenheten så skulle vi direkt till vår privata läkare där både Mio och Alvin skulle undersökas. Det tog läkaren ungefär två minuter, utan att han ens undersökte Alvin, att säga att Alvin hade adenoid! Han sa att det hördes på hur han pratade och andades. Och ja, han har ju enorma problem med andningen och var ju inlagd för nåt år sen när han var förkyld och inte fick någon luft alls. Det var så läskigt. Efter vidare koll sen när han var frisk så rekommenderade en läkare att vi inte skulle göra någonting åt det (operation), men nu säger vår läkare alltså att vi definitivt borde kolla upp det här igen eftersom han bara kan andas med öppen mun och dessutom tycker att det är tungt. OCH eftersom han är så otroligt trött på morgnarna. Men är det inte helt sjukt att han på bara två minuter konstaterade vad han hade. Och ja det var alltså exakt det som läkarna i Malmö sa efter den gången han var inlag.

Hur som helst, efter den privata läkaren så var klockan halv tre och vi hade inte ätit lunch (Svindåligt för Mios blodsocker) så vi letade genom Lunds otroligt mysiga gator efter någonstans att äta. Jag älskar att gå omkring i Lund. Det är så mysigt.

Och vi hittade – till barnens förtjusning – en thairestaurang, ni vet en sån där med buffé. Kan verka som en bra idé när man är svinhungrig men jäkligt dålig efteråt.

Det var så mysigt att få en bonusdag så här med barnen, och utan att de var sjuka.

Vi åt oss alla proppmätta vilket innebär att det inte blir någon middag idag. Ganska dåligt men ingen av oss orkar, så det får bli filmjölk och flingor ikväll. Alvin är iväg och spelar fotboll nu och Mio sitter och gör läxan. Och gissa vad jag gör? Just det ja… rotar fram halsdukar och sånt ur källaren och sista minuten-tvättar inför Åre imorgon. Det ska bli härligt att komma iväg men som vanligt så har jag sån jäkla separationsångest från barnen så här inför. Det är så trist att det tar över själva njutningen. Sen vet jag att när jag väl är iväg så kommer jag njuta till 100%. Det är väl ändå bättre att det är på det hållet. Haha… det hade varit jobbigt om jag alltid längtade ihjäl mig efter att åka iväg och sen bara längtade hem när jag var borta… Ni andra som har barn, hur är det för er? Har ni också sån här ångest inför så att ni helst av allt bara vill binda fast er tillsammans med barnen i soffan hela helgen och mysa?

PS. Jag tycker att jag gjorde en bra grej för Lunds stadsbild idag i min färgglada tröja. Mio stannade upp och sa “Vilken fin tröja” i morse. Det brukar typ aldrig hända så jag tar det som ett gott betyg!

Kommentera (32)

Barnen

Päls och vandrarkängor

Av Alexandra Bylund / 27 september 2018, 07:37

Goood morgon kära ni! ☀️Nu börjar hösten komma på allvar, och jag känner verkligen av det här med att kylan är på väg eftersom jag håller på att ta fram de riktigt varma kläderna. Jag ska till Åre i helgen, och hade förväntat mig ett gulbrunt landskap, men det verkar visst vara lite halvvitt. Brrr… det gäller alltså att jag har varma kläder med mig. Jag hatar att frysa och gör ofta det om händer och fötter, och fryser man där så är det kört.

Därför är jag extremt väl kittad med dubbla strumpor, där det undre “tunna” lagret är tjockare än normalt, och så extremt tjocka ytterstrumpor. Mina vandrarkängor är inte vinterfodrade så därför är de extra stora (för att få plats med flera centimeter tjocka strumpor ?)

Och så åker den här fuskpälsen med också. Ett himla bra plagg så att jag kan känna mig snygg fast det är kallt ute. Mitt mål är att inte ständigt gå omkring i svarta ytterkläder i år. Jag tycker att det är så sorgligt att vi alla (inklusive jag själv då!) springer omkring i mörka kläder åtta månader av året. Jag säger inte att det kommer att bli lätt att bryta den trenden, men jag ska försöka.

Bruno undrar vad det är för ny sorts hund som har flyttat in.

Nä men nu hörni så ska vi till Lund. Vi åker hela gänget, eller i alla fall jag, Mio och Alvin. Först ska vi till barnsmärtenheten (Mio har väldigt ont i huvudet idag…) och sen ska vill till vår privata läkare där. Han ska undersöka både Mio och Alvin. I Alvins fall så är det andningen, och i Mios så är det det vanliga. Det blir en hel dag utanför kontoret. Jag kommer hinna jobba emellanåt, och framförallt i eftermiddag, men inte från kontoret alltså. Mitt fokus idag är sälj! Vad hittar ni på idag?

Kommentera (48)

Entreprenörskap

En höst med utmaningar

Av Alexandra Bylund / 26 september 2018, 19:15

Hörni, jag märker en sak… Den här hösten kommer ständigt med tidsmässiga utmaningar. Ni som har hängt med ett litet tag vet att jag har skärpt till mig som tusan när det gäller min tid, och framförallt då min arbetstid och fritid. Jag har alltid jobbat, jobbat, jobbat, och inte direkt satt några gränser för när jobbet är slut för dagen. Jag har sett all min tid som en blandning av arbetstid och fritid. En härlig blandning som sig bör “när man har jobbet som livsstil, är entreprenör” och bla bla bla… ?Ja det där sista var ironi. Mitt jobb är kanske min livsstil, det är det nog, men det innebär inte att det är det enda som ingår i min livsstil. Långt ifrån faktiskt. Det finns så mycket annat som egentligen är viktigare, eller hur?

Hur som helst så skärpte jag till mig rejält efter min stora insikt i somras. Insikten om att nu får det tamejtusan vara slut på det där med att min tid alltid står till förfogande. Det gör den inte längre. Jag jobbar dagtid på vardagar, och det som inte hinns med då får göras dagen efter. Så enkelt när jag säger det, men det tog liksom en halv livstid att förstå det på djupet.

I alla fall… jag har mötts av en del utmaningar den här hösten… först så blev en kollega sjuk och jag behövde hoppa in heltid för en av våra kunder i en och en halv månad! Ni som driver företag vet att det egentligen inte funkar (och det vet jag inte ens ännu om det gjorde, för vi tappade så klart fart rent utvecklings-och säljmässigt…) utan att det snarare är en av kollegorna man delegerar den typen av jobb till (istället för att försvinna helt från sälj och drift) och sen – precis när den perioden var över – så skulle vi vara på barnsmärtenheten flera dagar i veckan, med Mio. Eftersom det är i Lund så går halva (eller ibland nästan hela) dagen… Och nu när jag trodde att den perioden var slut så fick vi nya tider från barnsmärtenheten. Visserligen bara en gång i veckan, men halva eller hela dagar är ändå mycket! Och det gäller för hela hösten… Det här innebär inte att jag kommer att jobba dygnet runt igen, det är möjligt att jag måste ta igen det jag missar men då gör jag bara just det – tar igen det jag missar, men jag kommer aldrig igen vara så gränslös. Det är fint ändå med insikter, eller hur!? Hur är det för er andra? Har ni balans i livet? Är ni såna som lätt jobbar för mycket? Eller är ni kanske tvärtom? Det finns liksom inget som är mer rätt än det andra i det här, bara att vi är olika, eller hur? ?

Kommentera (16)

Entreprenörskap

Hemma! Och nu har vi en riktigt bra processbeskrivning!

Av Alexandra Bylund / 26 september 2018, 06:55

God morgon! Jag har alltid en sån skön känsla i kroppen när jag är på väg hem till barnen efter att ha varit borta några dygn så där. Och så var det även igår. När jag ringde hem och sa att jag var på väg så påminde Mio mig om att det minsann stod myskväll på agendan eftersom det är studiedag idag. Jaaaa! Ja alltså studiedag innebär ju att vi, kvällen innan, kan vara uppe lite längre och att jag slipper dra upp trötta barn på morgonen. Så himla härligt ju. Så just nu ligger de här och sover gott, mina små killar, och det var så himla mysigt att hänga med dem igår. Eller egentligen var det mest jag och Alvin som hängde faktiskt. Mio, som fortfarande mår bra, spelade med sina kompisar online samt skruvade soffbord. Skruvandet gick sådär så han blev irriterad och gav upp. Ja ja… en annan dag… Jag och Alvin kollade på vår urspännande och läskiga serie “Riverdale”.

Och han här… ja men han är alltid max en meter ifrån mig. Min mest trogna kompis tror jag. Jag behöver inte ens vara trevlig, han avgudar mig ändå. ?♡

Hur som helst, igår jobbade vi med vår processbeskrivning, från införsäljning till att fakturan skickas.

Hur är alla steg? Vart har vi hinder? Vart går det trögt? Vart jobbar vi för mycket utan att ta betalt? Vilka steg är smidiga som de är idag? Ja men vi redde ut allt i alla processer, det vill säga i alla olika tjänster som vi säljer och jobbar med. Och vi gjorde allt analogt. På papper. Så himla bra ibland. Vi har knappt använt våra datorer på två dagar faktiskt.

Det är så bra när man slår ihop flera kloka huvuden, och lite extra bra att ha med en ny person i gänget när man gör en sån här grej. Sandra är ny och har ett helt annat utifråntänk än vad vi har. Perfekt!

Jag ska beskriva hur våra processer ser ut sen i ett eget inlägg men det vi kunde konstatera var i alla fall tre viktiga saker:

1) Det som ofta gör att vi jobbar mer än vad vi får betalt för är bland annat att det blir alldeles för många korr-rundor, det vill säga att kunden kanske först korrar en grej, och så ändrar vi, och sen skickar hen vidare till en annan kollega och så ändrar vi igen… och så vidare. Det tar onödig tid och nu har vi bestämt oss för att det är en korr-runda som gäller (de kan ju vara hur många som helst som tittar på den under den rundan) och att det annars kostar per timme utöver det som vi bestämde från början. Givetvis har vi allt sånt här justerat i avtal. Ja men det där är en detalj som vi kommer att ändra, men som kommer att göra står påverkan, och det här kommer bli bättre för alla – även för våra kunder – eftersom vi då kommer att lägga vår tid på det som är värt att lägga den på.

2) En annan grej som vi ständigt hamnar i, det är att kunden ofta tar tid på sig att bestämma sig, och sen när det väl är dags att starta så är det bråttom, bråttom, bråttom. Det gör dels att vi många gånger har skjutit annat åt sidan och jobbat ihjäl oss under några dygn för att få gjort det som kunden vill ha gjort, och dels att vi inte hinner få tillräckligt med bakgrunds- och lära-känna-info innan vi börjar jobba. Och detta för att kunden kanske tog lite extra tid på sig att bestämma sig. Numera kommer vi ha en startsträcka (Så fort kunden har signat så kan vi – vanligtvis – börja inom jobba 2-4 veckor, kanske tidigare, men där har vi vår maxgräns) samt att vi inte börjar jobba förrän avtalet är signerat.

3) Många kunder vill att vi börjar direkt, utan att ha någon inledande lära känna-fas, och det kan vi, i vissa fall, göra – det beror lite på vilken tjänst det handlar om – men i andra fall, som vi nu har definierat, så krävs det att vi startar med en inledande lära känna-fas som kan innehålla workshops, intervjuer eller framtagande av en ny sociala medier-strategi till exempel, annars kan vi inte säkerställa kvaliteten. Fram till nu har vi ibland kört lära känna-fasen på egen hand. Obetalt.

Ja men det här är som sagt tre oerhört viktiga punkter som fick oss att “Ahaaaaa, det är där våra timmar går åt!” Nu när vi har supertydliga och crispiga processer så kommer det också kännas så himla kul att sälja in våra tjänster. Så här går det till! Bom!?

Kommentera (0)

Lite av varje

Jag försöker vara rak, tydlig och ärlig

Av Alexandra Bylund / 25 september 2018, 17:51

På tal om min föreläsning och det som jag ska prata om där… En annan nyckel som jag använder – eller i alla fall alltid försöker använda, jag ska inte påstå att det alla gånger är lätt – är att jag försöker vara rak, tydlig och ärlig. Det kan tyckas vara den allra mest självklara saken men jag har sååå många gånger i livet inte varit rak i det att jag har undrat om en annan person är sur, tog illa upp, blev arg etc… utan att fråga om det var så. Och det är sååå många gånger som jag har bemötts av tvetydighet och dubbla budskap och bara accepterat det och själv tagit problemet på mig. Ett exempel är att jag var på en arbetsplats där det var “typ okej” att jobba hemifrån nån gång ibland om man ville/ behövde. Men sen, om någon annan av medarbetarna klagade på det, ja men då fick personen som hade gjort det en åthutning av VDn. Men ändå så var det liksom nånstans ok… om inte någon annan klagade. Och ändå så hade personen ifråga suttit hemma och jobbat. Och får sura miner tillbaka… Då hade det ju varit mycket bättre att vabba eller sjukskriva sig om det nu var pga. sjukdom som man jobbade hemma. Förstår ni hur jag menar?

Jag – som på den tiden inte kunde sätta ord på att det här var dåligt ledarskap och dubbla budskap – vågade aldrig jobba hemifrån. Ja men det finns mängder av situationer som jag har hamnat i där jag har frågat mig “Vad menade hen? , “Blev hen irriterad nu?”, “Menade hen att jag skulle XXX istället?” och så vidare… och utan att jag då har frågat. Det är så jäklans enkelt ju. Förstår jag inte så frågar jag! Vad menade du nu? Jag förstår inte riktigt! Så enkelt men ändå så väldigt svårt att göra.

Och samma sak om jag tycker att någon gör något som gör mig irriterad eller som eventuellt skulle kunna få mig irriterad – låt oss säga att någon alltid är sen och låter mig stå och vänta – då är det så mycket bättre att säga till på ett schysst sätt.

Bara tala om (utan att hoppa på) att “jag optimerar hela min dagar noga för att komma i tid till dig så det känns lite snopet när du ofta är försenad. Skulle du kunna tänka på det i fortsättningen?” Typ så, utan att vara översittare eller irriterad. Sånt är alltid bäst att ta när irritationen har lagt sig så klart. Och ja, det ÄR svårt. Jag jobbar ständigt för att bli bättre på det, eftersom jag vet att det bara är jag som kan sätta mina gränser, eller hur???‍♀️

Kommentera (0)

Entreprenörskap

God morgon från spa och konferens

Av Alexandra Bylund / 25 september 2018, 07:26

God morgon från Båstad! ☀️

Jag sitter uppe i lobbyn och jobbar undan och bloggar. Väldigt mysigt! Älskar mina tidiga morgnar när alla andra sover. ☺️

Vi var i vattnet typ hela dagen igår och det var så himla härligt! Vi hade inte datorn framme en enda gång, men körde ändå workshops och konferens (eller vad man nu ska kalla det. Konferens känns… så stort att kalla det när vi är fyra personer) hela dagen och kom fram till många bra grejer.

Vi hade på agendan att vi skulle komma på vilka Mama Said ska vara framåt, vilka sysslor som vi ska prioritera samt vilka “low hanging fruits” vi har, det vill säga vad vi har som ligger närmast till hands – som vi kan sälja in här och nu typ. Vi tycker det är bra att veta vilka våra low hanging fruits är så att vi alltid lätt kan sälja in projekt om vi har tid över.

Och vi kom fram till allt. Vi har nu en lista på vad vi vill göra, och vi har också (ännu viktigare) tagit beslut om vad vi inte vill göra. Det är det här med att göra medvetna val… Man borde göra det för sig själv också lite då och då. Rannsaka sig själv och bestämma sig för om det man gör är något som man vill göra, om stället man bor på är rätt, om jobbet är rätt… och så vidare. Göra medvetna val helt enkelt.

Hur som helst – vi kom som sagt fram till allt och kände oss helnöjda vid middagen igår kväll. Så nöjda att vi lämnade allt jobb åt sidan och istället lekte en lek som Mandy hittade på: Säg en fördom och så ska vi alla, efter att ha räknat till tre, peka på den av oss som vi tror stämmer in på den fördomen. Jag tänker inte säga vilken typ av fördomar vi tog upp, men det har högt och lågt. Mest lågt ?

Middagen var magisk! Alltså sådär riktigt god, men ganska petit. Det här var en soppa (till förrätt). Det kändes mer som sås med tanke på mängden, men det var så jäklans gott alltså!

Efter maten var tanken att vi skulle spå i tarotkort (nej ingen av oss är några vana sierskor men för flera år sen när jag och Anni var i Stockholm så fick vi ett ryck och åkte till en liten butik med määäängder av spirituella prylar och köpte tarotkort) men vi var så trötta att vi gick in på rummen och la oss vid halv tio! Haha…. det är ju min grej – att gå och lägga mig tidigt på kvällarna, så mig passade det superbra! Älskar att vara utvilad!

Och idag då… Idag ska vi definiera hur vi ska paketera och kommunicera våra projekt samt hur vi ska sälja in dem, och sen så ska vi göra en processbeskrivning. Allt för att ta över kontrollen över hur vi jobbar, för att vi ska veta vad som krävs när vi börjar jobba med en ny kund, hur lång tid det tar etc… Om inte vi vet, hur ska någon annan då kunna veta..???‍♀️

Hur som helst… nu sitter jag alltså här och jobbar.

Just nu så, as we speak, så ska jag gå in i Wintappen som vanligt… ? Varje morgon när jag vaknar så får jag notiser från Wint som jag måste ta tag i. Det har ju inte att göra med att Wint krånglar eller är jobbiga på något sätt utan det har att göra med att vi ständigt har transaktioner. Jag hoppas att det blir mindre fix sen när vi har kommit in lite i det, för det känns som att jag ständigt spenderar tid på Wint (på vår ekonomi) just nu. Jag tror dock att det blir mindre sen när vi har kommit in i rutinerna. Hoppas jag. Och om inte annat så upptäcker vi saker snabbt och kan åtgärda. Det är mycket svårare att hitta ett saknat kvitto tre månader efter…

Och visst hjälper det att sitta i en härlig miljö… ☺️

På tal om medvetna val… Känner ni att ni alltid gör medvetna val för det som är viktigt i livet?

Kommentera (16)